Vissa landsting har infört det på eget bevåg medan andra avvaktar.
– Det är olyckligt, säger Agneta Holmström på Socialstyrelsen.
2010 vaccinerades 21 procent av barnen mot sjukdomen hepatit B, som bland annat kan orsaka levercancer. Förra året fick 67 procent av barnen vaccinet, visar försäljningsstatistik från läkemedelsföretaget Glaxosmithkline.
Stora skillnader
Men det är genomsnittssiffran för landet. Det varierar stort mellan landstingen. Blekinge låg 2013 fyra från slutet med en täckningsgrad på 36 procent. Där vänder man sig bara till riskgrupper.
I Örebro, Sörmland, Norrbotten och Västernorrland var täckningsgraden 100 procent. Där har man beslutat att ge vaccinet gratis till alla barn.
Hamnat i långbänk
Beslutet att införa vaccinet i det allmänna barnvaccinprogrammet har hamnat i långbänk, vilket medfört att en del landsting gjort det på egen hand.
Ola Weiland, professor och överläkare i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, tycker att det ”nästan är lite pinsamt” att det tagit sådan tid att införa vaccinet.
– Socialstyrelsen har varit osedvanligt långsamma. Som jag ser det borde man ha infört allmän barnvaccinering redan för tio år sedan, säger han.
Vaccinet kan ges i samma spruta som den mot bland annat polio, difteri och kikhosta.
– Det är fantastiskt bra för logistiken. Barn är också de som svarar allra bäst, säger Ola Weiland.
Blir ojämlikt
Agneta Holmström, enhetschef på Socialstyrelsen, säger att det finns flera orsaker till att beslutet dragit ut på tiden. Först kom hpv-vaccinet emellan, därefter svininfluensan. Sedan startade vaccinutredningen och nya förordningar antogs.
– Det är olyckligt när man hamnar i ett sånt här vänteläge, säger hon.
Hon ser en del problem med att landsting nu gör olika.
– Det blir ju ojämlikt, och sedan flyttar folk mellan landstingen och tar kanske inte alla doser man behöver.
Socialstyrelsen rekommenderar att vaccinet införs. Förslaget är ute på remiss och regeringen fattar det slutgiltiga beslutet.