Varje år tar omkring 1600 personer sitt liv och självmord är idag den vanligaste dödsorsaken i Sverige för män i åldersgruppen 15-44 år. En som har upplpevt det på nära håll är Dan Jansson i Karlskrona.

Den 23 april 2004 tog 29-årige Frei sitt liv. Hans pappa Dan Jansson började efter en tid att skriva brev till Frei. Han kallar det själv för egenterapi och det blev ett sätt för Dan att fortsätta hålla kontakten med sin döde son.

– Från början var det saker som jag ville säga till honom. Jag ville berätta om sådant som han hade missat. Ibland var jag också förbannad på honom. Det var då jag började skriva breven, berättar Dan Jansson.

Svårt att skriva

Nu har breven publicerats i en bok som fått namnet ”Tiden är den drabbades vän – om sorg och att gå vidare i livet” – en bok som Dan Jansson skrivit tillsammans med sin gamla terapeut Berit Wallin. Men stegen till att ge ut boken har varit många och ibland svåra att ta, berättar Dan. Varje brev han skrivit till sonen från 2005 har varit svåra att skriva.

– Det var en väldig anspänning varenda gång. Jag fick nästan tvinga mig själv att sätta mig ner vid datorn. När jag kände att det var dags att skriva hade det ofta att göra med att jag var orolig eller på dåligt humör. Det är svårt att beskriva sorgen, men vad som helst kunde sätta igång den. Det räckte med att ett ungt par gick på gatan hand i hand. Men det här blev mitt sätt att bearbeta det. Varje gång jag var klar med ett brev så kändes det faktiskt ganska befriande.

Skriver i sorgearbetet

Dan ville ofta berätta för sonen Frei om saker som han missat.

– Jag ville fråga honom – var det värt det?

Det är många som väljer skrivandet som ett sätt att försöka bearbeta sin sorg. Maiellen Stensmark är ordförande för organisationen SPES  i Blekinge (SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd), en förening som är ett stöd för efterlevande som förlorat närstående i just självmord.

– Vi bearbetar vår sorg på olika sätt, men jag tror att det viktigaste är att man får dela sorgen med någon. Ett sätt är att skriva och det är många som har skrivit böcker om hur man har upplevt självmord. Det finns inte så mycket hjälp och stöd i samhället som vi behöver, det gör också att att man har lust att berätta hur det har varit, säger Maiellen Stensmark.

Dan Jansson fortsätter att skriva brev till sin son Frei, även om det inte blir lika ofta längre. I den nyutgivna boken finns brev från 2005 fram till 2014 och Dan Jansson hoppas nu att boken ska kunna hjälpa andra.

– Kan det få någon dum tonåring att inte gå den här vägen? Kan det hjälpa folk i sorg? Jag hoppas att det jag har skrivit har varit till någon nytta. Räddar man ett liv så är det värt allting.