Låtsassjuk fick 800 000 kronor i bidrag

Uppdaterad
Publicerad

Endast 25 procent av alla bidragsbrott leder till åtal.

Nyligen lades ett fall ner där en blekingebo låtsats vara svårt psykiskt sjuk och lurat till sig nära 800 000 kronor.

Mannen uppträdde gravt psykiskt sjuk vid läkarbesöken och behövde livslång tung medicinsk behandling. Läkaren skrev intyg till Försäkringskassan om att mannen hade ett omfattande hjälpbehov mer än 20 timmar i veckan. Mannen klarade inte av grundläggande behov som att klä på sig och äta själv.

Kan du förvånas över vilken fantasi människor har för att lura systemet?

Bidragsfusket

– Jo, den frågan ställer vi oss ibland när vi ser vissa ärenden. Det är ju helt klart, säger Christina Bergström Jonsson, enhetschef kontrollenheten på Försäkringskassan i Småland och Blekinge.

Under mer än ett år fick mannen nästan 800 000 kronor i assistansersättning från Försäkringskassan. Men när läkaren sprang på mannen ute bland folk en dag förstod hon att något inte stämde. Läkaren reagerade över att mannen uppträdde friskt och kallade honom till ett återbesök. Blodprover togs på honom för att se om det fanns spår av de nödvändiga och tunga medicinerna hon skrivit ut. När provsvaren kom bekräftades hennes misstankar. Mannen hade inte ätit någon medicin.

– Man hoppas på att alla förstår vikten av att lämna rätt uppgifter till Försäkringskassan. De här pengarna kunde ju hjälpa andra som faktiskt skulle behöva ha ännu mer hjälp än vad de får i dag, säger Christina Bergström Jonsson.

Inget straff

Läkaren slog larm till Försäkringskassan, som efter en utredning polisanmälde mannen. Han tvingas betala tillbaka pengarna men riskerar inget annat straff. Och fallet är inte unikt. Tre av fyra misstänkta bidragsbrott leder aldrig till en fällande dom. I det här fallet hade preskriptionstiden för brottet gått ut. Preskriptionstiden varierar från två år till tio år beroende på hur grovt brottet är.

– När man utreder ett brott måste man ha klart för sig vilken preskriptionstid som gäller och jobba för att preskription inte ska inträda. Sen i vissa fall händer det ändå. Det kan bland annat bero på att man upptäcker brotten sent, säger Marie Lindström, kammaråklagare och bedrägeriansvarig åklagare i Blekinge.

Hur känner ni på Försäkringskassan när ni utrett något länge och det sen läggs ned?

– Det viktiga för Försäkringskassan är trots allt att vi kan stoppa framtida utbetalningar så det inte pågår fel utbetalningar, säger Christina Bergström Jonsson.

Fakta bidragsbrott:

25 procent av bidragsbrotten som polisanmäls leder till fällande domar

95 procent i de fall där åklagare väl väckt åtal blir det en fällande dom

35,5 miljoner kronor räknar Försäkringskassan att den sparat åt staten mellan 2011-2013 när den avslöjat bidragsfuskare i Blekinge

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Bidragsfusket

Mer i ämnet