– Den psykiska ohälsan ökar ju hos barn och ungdomar, den ökar ganska mycket och det är rätt svåra tillstånd många gånger som vi möter och ska prioritera emellan. Vårdpersonalen är hårt belastad för att kunna möta upp snabbt och ge insatser och god kvalitet till alla som söker oss.

Så beskriver Tina Jäderbrant, verksamhetschef barn- och ungdomspsykiatrin i Dalarna, situationen för vårdpersonalen.

Klarar vårdgarantin, men vad händer sen?

Enligt statistik från Sveriges kommuner och landsting från januari till och med mars i år så uppfyller barn- och ungdomspsykiatrin i Dalarna vårdgarantin med 95 procent i januari, 87 procent i februari och med 93 procent i mars.

Vårdgarantin innebär att man ska få komma på ett första besök inom 90 dagar. Det finns ingen statistik som visar när man får fortsatt stöd och hjälp eller kommer igång med behandling eller medicinering.

De fick vänta nästan ett år

SVT Nyheter Dalarna har träffat en mamma som fick vänta nästan ett år innan hon fick komma i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin i Dalarna för att få hjälp med sin son som mådde dåligt.

– Jag upplevde att min son hade problem både i skolan och hemma med raseriutbrott och svårt med koncentrationen. Han låg efter i skolan, så jag tog kontakt med BUP, barn- och ungdomspsykiatrin. Och efter det dröjde det nästa ett år innan vi fick komma dit på första samtalet, säger mamman till SVT Nyheter Dalarna.

”Väntetiderna måste kortas”

Attention Dalarna är en intresseorganisation med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de gjorde nyligen en skrivelse till barn- och ungdomspsykiatrin och till landstingsledningen i Dalarna.

Bland annat tycker de att väntetiderna måste kortas och att de som söker hjälp inte ska behöva bollas mellan psykiatrin och skolan, vilket man menar sker ofta idag.

– Många som kommer på ett första besök inom tre månader, alltså  inom vårdgarantin, får beskedet att det är skolans ansvar och att man inte behöver göra någon utredning. De sätts inte upp på någon väntelista och sen hinner det gå något år till innan det brakar till totalt för familjen och barnen. Det blir väldigt mycket personligt lidande, säger Gunilla Ordéus, ordförande i Attention Dalarna.

”Viktigt att vuxna samarbetar”

Även barn- och utbildningschef Jonatan Block har gjort en skrivelse till BUP angående att föräldrar ofta blir hänvisade tillbaks till skolan. Han uppger i sin skrivelse bland annat att skolan och dess elevhälsa inte är en del av landstingets vårdkedja och ingen formell remissinstans och att BUP istället bör hänvisa till annan vård inom landstinget.

Samma kritik kommer också från flera högt uppsatta personer på elevhälsan i Falu kommun som också nyligen gjorde en skrivelse till barn- och ungdomspsykiatrin.

– Det är jätteviktigt att vi vuxna samarbetar kring barn som lever i svåra situationer eller svåra hälsotillstånd. Vi går igenom våra rutiner. Vi har ju rutiner för remissvar och så, och sånt här får man gå igenom ibland och det har vi gjort nu då, säger Tina Jäderbrant, verksamhetschef barn- och ungdomspsykiatrin i Dalarna.

Trots hjälp, fortsatta problem

Den mamma som vi träffat har nu fått hjälp med sin son på barn- och ungdomspsykiatrin, men upplever fortfarande att det saknas bland annat tillräckligt stöd för föräldrar och syskon som lever med barn med diagnoser.

Hon berättar också att det ofta sker brister i överföring av information mellan skolan och BUP.

– Det hade behövts mer resurser till BUP som kan jobba med det här. Jag hade önskar andra alternativ till medicinering, fånga upp syskon och föräldrautbildning så att vi tillsammans kan göra det bästa för våra bran, det är ju trots allt barn det handlar om, säger hon.