Det är något som kan gå över i vuxen ålder, men som för några fortsätter livet ut – det handlar om stamning.

Radioprofilen Mats Ingels från P4 Dalarna har själv kämpat mot stamning.

– Det började med att jag stammade hela grundskoletiden. Kanske därför det inte gick superbra i skolan, för jag vågade inte räcka upp handen, berättar Mats Ingels.

Ingels säger att han pratade väldigt lite under skolåren och när han gjorde det var det med de närmsta kompisarna som inte retade honom.

– Det fanns jättemånga exempel på hur man kan vara taskig mot en som stammar.

Tackar mikrofonen

I dag stammar fem procent av alla barn, och en procent av alla vuxna. För majoriteten försvinner det alltså i vuxen ålder, men för några andra gör det inte det helt och hållet. För Mats Ingels kom vändningen i tonåren.

– I slutet av åttan eller nian fick jag en mikrfon och när jag pratade i den så stammade jag inte längre. Så småningom började jag jobba som dj och stod med mikrofon i munnen hela nätterna och efter det hamnade jag här (på radion). Så man kan säga att det är tack vare den där mikrofonen som jag slutade stamma. Eller inte slutade, för jag stammar fortfarande när jag är trött eller så, säger Mats Ingels.

Under torsdagen uppmärksammandes den internationella stamningsdagen på bland annat biblioteket i Borlänge.

– Jag vill inte att det ska vara så mystiskt. Det är en funktionsnedsättning som andra, en del har svårt att styra sin balans, en del har svårt att styra sitt tal. säger logopeden Åsa Runnström.