LÄS OCKSÅ: Josefine nekades blodprov – nu har hon obotlig cancer
Ingela Högerås som är verksamhetschef för kvinnokliniken på Hudiksvalls sjukhus vill inte ställa upp på intervju med SVT Nyheter Gävleborg, hon hänvisar i stället till chefläkaren på kirurgen, John Mälstam, som är ansvarig för fall som anmäls till IVO, inspektionen för vård och omsorg.
Han säger att kliniken inte har blodprov som rutin vid återbesök efter äggstockscancer. Han hänvisar till att de följer det nationella vårdprogrammet som antagits för cancerformen och att det där inte finns några direktiv där i att blodprov ska tas vid en efterkontroll.
– Inte om jag förstått det rätt, jag har pratat med företrädarna för kvinnosjukvården och då ingår det inte i standardprogrammet att ta blodprov eller datortomografi vid återbesök, säger John Mälstam.
Vården feltolkade reglerna?
Men när vi läser det ”Nationella vårdprogrammet för äggstockscancer” som han hänvisar till, så ser vi att det inte alls står att man inte ska göra blodprov vid efterkontroll. Tvärtom står det att blodbrov bör tas en vecka innan efterkontrollen, så att svar kan presenteras på efterkontrollen.
Det står också att om blodprovet visar värden över trettiofem så bör det föranleda ett nytt prov. Josefines sista prov i april visade 43.
– När det gäller blodproven så är de ganska ospecifika, har man ett högt värde får man värdera det, om det beror på ett återfall eller något annat, säger John Mälstam.
Skyller på resursbrist
Det han menar är att det kan ge höga värden också vid tillexempel blodförgiftning. På frågan om han inte anse att det är bättre att gardera sig med ett prov, särskilt vid en så här allvarlig cancerform så svarar han att generellt sett så kan de inte ta prov bara för att någon är orolig.
– Skulle vi ta prov så fort någon är orolig så skulle resurserna inte räcka till, de räcker inte ens till idag, säger han.
Josefines fall utreds
Josefines anmälan mot kvinnokliniken i Hudiksvall ska nu utredas av IVO, inspektionen för vård och omsorg. Hon hoppas att om ett fel begåtts så ska det kunna hjälpa någon annan att få bättre vård än hon fått.
– Någonting har ju gått fel när jag varit där och inte känner mig nöjd, jag krävde inte så mycket. Det lilla sticket i armen och jag hade varit nöjd. Det kan göra skillnad mellan liv och död, säger hon.