När Läkare utan Gränser frågade om han ville hjälpa till, fanns var svaret självklart.

– Spontana känslan var att om inte jag åker, vem skall då åka? Jag har vana av att jobba humanitärt utomlands och jobbar med infektionssjukdomar hemma, så jag vet hur den här typen av sjukdomar smittar, säger Fredrik Rücker till SVT Gävledala.

Sjukdomen Ebola berör inte bara människor i Västafrika. Även från Gävledala-området finns de som åker dit för att hjälpa till i kampen mot den dödliga blödarfebern. Världens största Ebolacenter ligger i Liberias huvudstad Manrovia. Och en av dem som åkte dit är läkaren Fredrik Rücker från Falun som just kommit hem efter att under fyra veckor ha arbetat i landet.

Du såg mycket död och lidande. Upplevdes det tungt?

– Det är tungt, men det är viktigt att sitta på kvällarna och prata om vad man upplevt. Man måste tillåta sig själv att vara ledsen ibland och gå ifrån och vara för sig själv, fortsätter Rücker.

Normalt jobbar Fredrik på infektionskliniken i Falun. Men under de närmsta veckorna skall han helt undvika patientkontakt. Men det beror inte på att han skulle innebära någon smittorisk. Snarare att han inte skall smittas av någon av patienterna, och på så vis utlösa ett falskt Ebola-larm. Och själv menar Fredrik att rädslan för att Ebola skulle börja spridas i Sverige är helt obefogad.    

– Det smittar om patienten är ganska sjuk och man är i kontakt med kroppsvätskor eller avföring från patienten. Det smittar inte på offentliga platser utan när man tar hand om den som är sjuk. Det är tyvärr vanligt att man tar hand om de sjuka hemma. Men det är inget man behöver oroa sig för i Sverige som har modern barriärvård, säger Fredrik Rücker.

Skulle du kunna tänka dig att åka igen?

Absolut. Även om jag bara var en liten del så kändes det som ett viktigt projekt.