Sverige under flera år haft optimalt många röda dagar som legat på vardagar som i vanliga fall är arbetsdagar för de flesta. Den här julhelgen ligger som bekant onsdag, torsdag och fredag och följs av nyårshelgen på en tisdag och en onsdag. Med bara några få semester- eller kompdagar har det varit möjligt att få ihop en lång sammanhängande ledighetsperiod.

Totalt, enligt Statistiska centralbyrån (SCB), är det 249 arbetsdagar år 2014. Sedan dröjer det ända till år 2025 innan vi får lika få arbetsdagar.

År 2015 är det bara fem röda dagar som infaller på traditionella arbetsdagar, mot sju 2014. Nationaldagen den 6 juni är en lördag och annandag jul är också den en lördag. Totalt alltså 251 arbetsdagar.

Och 2016 blir det etter värre. Första maj är en söndag, julafton och juldagen en lördag och en söndag och till råga på eländet är 2016 skottår och skottdagen den 29 februari är en måndag. År 2016 ger kalendern hela 253 arbetsdagar.

En tröst är då möjligen att fler arbetsdagar betyder bättre ekonomi för kungariket. Enligt statliga Konjunkturinstitutet motsvarar varje arbetsdag en förändring av BNP med ungefär fem miljarder kronor.