Lennart Bengtsson har varit ekobonde sedan 1980-talet vill och tycker att tiderna är ganska kärva.

– Man vill väl alltid ha mer betalt men i förhållande till det marknadsläge vi är i just nu har vi alldeles för lite betalt. Det vi får skiljer sig inte så mycket jämfört med det konventionella och då har vi högre produktionskostnader, säger Lennart Bengtsson.

Nationell trend

Lennart Bengtsson har varit ekologisk köttbonde sedan 1980-talet. Hans kor äter foder utan tillsatser och får ströva fritt större delen av året.

Men antalet ekologiska kor minskar, både mjölkkor och kor som föder kalvar som ska bli köttdjur.

För två år sedan nådde det ekologiska beståndet sin pik i Halland med drygt 3 000 ekologiska kor. Men nu har antalet minskat något och det är en trend som följer utvecklingen i landet i stort. Detta sker samtidigt som efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar explosionsartat.

I fjol såldes ekoprodukter för 15 miljoner kronor.

Tillägget inte tillräckligt

Cecilia Ryegård på den oberoende marknadsbevakaren Ekoweb har sin förklaring till varför inte fler ställer om till ekologiskt jordbruk.

– Betalningen har släpat efter och jag tror att många inte tycker att det inte har varit tillräckligt motiverande. Det tillägget som finns för till exempel Krav-bönder är inte tillräckligt, tycker en del, för att kunna göra de investeringar som krävs, säger Cecilia Ryegård.

Samarbete mellan bönder

Men Lennart Bengtsson tror att det finns lösningar. Han har bjudit in andra ekobönder i länet och hoppas att de genom att samarbeta kan skapa bättre kvalitet på sina produkter och öka lönsamheten. Till exempel genom att förhandla gentemot slakterier och skapa gemensamma regler kring uppfödning.

– Vi kanske får sprida kalvningar under året runt vilket inte alltid är förmånligast. Är man en grupp på till exempel tio bönder i en produktionsring som har en enhetlig produktion så kan man fördela det så att någon har höstkalvningar och någon vårkalvningar, säger Lennart Bengtsson.