Allt mer åkermark bebyggs
Jordbruksmarken blir allt viktigare inte minst med tanke på klimatförändringar och en allt större befolkning i världen. Trots det fortsätter de svenska kommunerna att tillåta att det byggs på marker där den bästa matjorden finns. Något som forskare nu vill sätta stopp för.
Publicerad
Över tio miljoner människor i Afrikas horn har i år drabbats av den värsta torkan i Afrika på 60 år. Folk svälter och mat måste komma från annat håll.
I takt med klimatförändringarna tror forskarna att den här sortens katastrofer kommer att bli allt vanligare. Därför är det viktigt att länder med bra odlingsmark är aktsamma med den.
1000 år innan det blir åkermark igen
Men i Sverige används allt mer av den bästa jordbruksmarken till att bygga motorvägar, köpcentrum och industriområden. Trots att det tar 1000 år innan bebyggd mark återigen bildar åkermark.
Den här utvecklingen gör att konkurrensen om åkermarken ökar och forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, menar att Sverige måste inse att vi är en del i det hela.
– Skyddet av Sveriges jordbruksmark tycker jag måste ställas i förhållande till globala utmaningar såsom befolkningsökning, klimatförändringar och oljetopp, säger Madeleine Granvik forskare vid institutionen för stad och land vid SLU.
Kommunerna klarar inte att skydda åkermarken
Enbart i Skåne och Halland har 13 000 hektar åkermark försvunnit genom exploatering från 70-talet och fram till idag. Och under de närmaste 20 åren visar översiktsplaner på en nästan lika stor minskning.
En enkät som Madeleine Granvik på SLU precis sammanställt visar att många kommuner vill behålla sin jordbruksareal. Men i praktiken ser det ofta annorlunda ut.
– Det är många saker som konkurrerar mot åkermarken. Vi har havet, järnvägen, staden och kommunikationer. Det är framförallt när vi blickar framåt som vi måste tänka på åkermarkens betydelse, säger Sven-Olof Nilsson som är planchef på Halmstad kommun som är en av de kommunerna som bebyggt bra åkermark.
Andra länder skyddar sin åkermark
I Danmark pekar man ut åkermark som riksintresse och länsstyrelserna där har vetorätt. I Norge har man en nationell målsättning att spara åkermark. Men i Sverige vill inte politikerna handla än.
– Det kan hända att vi måste göra. Men först vill vi ha den utvärdering som vi bett SLU göra för att se hur tillämpningen idag är. Och för att se hur trycket är i olika delar av landet, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson.
Men utvecklingen i Sverige oroar forskarna.
– Om vi fortsätter att bygga bort åkermarken allt mer samtidigt som vi blir fler på jorden så försämras våra utsikter att överleva på sikt, säger Madeleine Granvik.
Frida Björk / Helena Nosti
helena.nosti@svt.se
