Det är en ödesdag för Sverige. Det sa man i riksdagen år 2010, då man med minimal majoritet beslutade att ersätta gammal kärnkraft med ny. Men det är inte bara att börja gräva. Mycket står i vägen för nya reaktorer i Sverige och på Ringhals. Inte minst är det miljarderna som det skulle kosta. Men också de nya skärpta reglerna för säkerheten.

– Kraven kommer skärpas med anledning av olyckan i Fukushima. Och vi ska också ta höjd för de nya reaktortyperna som kan komma att byggas, säger Lars Skånberg, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Nya reaktorer kan producera mer energi, vilket gör att olyckan kan bli mycket större om något skulle ske. Men de kan också byggas säkrare än de gamla. Strålsäkerhetsmyndigheten passar därför på att skärpa säkerhetskraven för nya reaktorer.

– Vi behöver stärka säkerhetskraven för yttre och inre förhållanden. Extrema väderförhållanden är till exempel faktorer som vi kommer tydliggöra och skärpa kraven i befintliga, men också nya reaktorer.

Säkerheten är redan kostsam

Men redan idag är säkerheten en av de absolut största omkostnaderna på Ringhals.

Varje dag lägger man 5 miljoner kronor på att modernisera det gamla kärnkraftverket.

Det mesta av pengarna går till säkerhetsåtgärder som att jordbävningssäkra taket, reservsystem om något skulle gå snett, och kontroller och stängsel för att hindra folk från attl bryta sig in.

– Vi lever i en bransch som är under ständig granskning, och vi lär oss av omvärlden och egna erfarenheter. Kraven ökas från myndigheter, och det är såna åtgärder vi gör nu för att möta moderna krav, säger Melker Bengtsson-Drottz, biträdande driftchef på Ringhals 3.

I början av 2015 kommer de första reglerna vara klara. Vattenfall kommer då besluta om de vill bygga en ny reaktor på Ringhals, eller om det blir för dyrt.

– Vår myndighet sätter upp regelverket, och sen är det upp till Vattenfall att bedöma lönsamheten i det, säger Mats Ladeborn, chef för kärnkraftutveckling på Vattenfall.