Klippanbor kämpar för bättre internet

Uppdaterad
Publicerad

Behovet av ett internet som fungerar blir allt större – inte minst på landsbygden där det finns flera problem med täckning.

I Klippan har man därför startat ett medborgarinitiativ för att få fibernät till kommunen. 

Lars Malm bor i Ljungbyhed, långt bort från Klippans tätort. Men hans behov av att komma ut på nätet är lika stort som alla andras.

Men det är inte lika lätt.

#ETTSVERIGE – BREDBAND

– Vi har ju avbrott lite då och då. Senast var före påsk, då hade det flyttat in insekter i ett kopplingsskåp. Då hade vi inget internet. Vid åskväder så finns det alltid en risk att telenätet har gått ner, eller när det är snöstormar. Då har vi inte heller någon kontakt med internet, säger Lars Malm.

Vill ha fibernät

Den mobila täckningen är mycket sämre, så det är inget alternativ för Lars Malm. Det enda hållbara lösningen vore fiberanslutningen, säger han.

Ett fibernät grävs ner under marken och har större kapacitet än andra bredbandsvarianter. Dessutom är risken för störningar mindare.

Men det är kostsamt – särskilt för de som bor på platser där företagen inte ser någon vinst med att gräva ner kablarna.

– De riktigt små byarna och gårdarna omkring har för lite trafik, alltså ska vi inte ha tillgång till det. Eller så ska betala väldigt dyrt, man pratar om siffror på 60 000 – 70 000 kronor.

Ju fler som vill ansluta sig desto större är chansen att man får ett bra pris.

Det finns även möjlighet att söka EU-bidrag för de som bor på landsbygden, och på det sättet kan man halvera kostanderna för fibernät.

– Men vi är inte alls prioriterade, det är Stureplan som är prioriterat, säger Lars Malm.

”Fick göra det själv”

I somras, några kilometer bort från Ljungbyhed, satt Johan Morsing i sitt hem i Klippan och var trött på det dåliga internet.

– Det yttrade sig genom att jag bland annat inte kunde se program på SVT Play, säger han.

Vad gjorde du då?

– Jag kontaktade kabeltv-leverantören, som jag har internet igenom. Det visade sig att de inte var speciellt intresserade av fiber eller att förbättra det här. Så då tänkte jag att jag får göra det själv.

Satte igång ett medborgarinitiativ

Och så blev det. Han startade en hemsida och gick runt i Klippan för att höra om intresset för fiber. Han kontaktade också olika företag för att se vilka priser de kunde erbjuda. Inledningsvis handlade det om belopp på kring 29 000 kronor.

– Och det är lite mycket för att få med alla som var intresserade tror jag. Och det beror på att det är för isolerat i Klippan, var det bara området här skulle det bli för dyrt. Och då var det viktigt att få med sig hela kommunen, säger Johan Morsing.

Men hans rörelse för fiber i Klippan spred sig och i takt med det sjönk också priserbjudandet från företaget ner till knappt 17 000 kronor.

– Nu har man skickat ut avtal och det har skivits på avtal. Så vissa områden här kommer det att byggas fiber. Det känns kul, säger Johan Morsing.

Kommunen betalar inte

Kerstin Persson (S) är ordförande i Klippans kommunstyrelse. Hon ser positivt på samarbetet med medborgarna.

– Det är enbart positivt att det finns en vilja att arbeta med det här i kommunen, säger Kerstin Persson.

Även om Region Skåne har som mål att 95 procent av alla skåningar ska ha tillgång till 100 mbps internet till 2020, så innehåller varken statens, regionens eller Klippan kommuns strategier några förslag på finansiering.

Däremot tar man kostnader för kringaktiviteter.

”Vi ska inte straffas”

Lars Malm i Ljungbyhed har skrivit på intresseanmälan för att få fibernät till sin villa. Men när det blir aktuellt för hans område är oklart, det kommer förmodlingen ta flera år.

– Man måste göra något åt det här med internet för att alla ska ha tillgång till stabilt och snabbt internet. Vi ska inte straffas för att vi har valt att bo här. Vi har inte valt att vi ska betala räkningar, beställa medicin eller deklarera på internet, säger Lars Malm.

FAKTA: Fiberoptiskt internet

Ett fibernät innebär att man drar fiberkablar som sänder iväg ljussignaler – till skillnad från andra sorters internet, till exempel kopparledningar eller mobilt nät.

Optisk fiber dras bland annat till villor under marken. Det är en anslutningsform som anses framtidssäker eftersom den möjliggör hög överföringskapacitet.

KÄLLA: Post- och telestyrelsen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#ETTSVERIGE – BREDBAND

Mer i ämnet