Östersund bäst på klimatomställning

Uppdaterad
Publicerad

Östersund är den kommun i länet som har gjort mest när det gäller klimatomställningen och minska utsläppen av växthusgaser. Det visar en riksomfattande undersökning som Naturskyddsföreningen gjort.

Naturskyddsföreningen har i en enkät ställt frågor till landets alla kommuner vilka klimatmål och åtgärder de har vidtagit för att minska utsläppen av växthusgaser. I vårt län är det Östersund som sticker ut som den kommun som satsat mest på klimatomställande åtgärder.

– Det är glädjande och jag tror att det beror på att vi haft ett långsiktigt politiskt uthålligt ledarskap, både de som styr och oppositionen, sedan har vi många engagerade företag, organisationer och medborgare, säger Anne Sörensson, som arbetar med hållbara transporter och klimatfrågor vid Östersunds kommun.

Kommunen har bland annat gjort stora satsningar på elbilar och att bygga ut laddstationerna. Idag finns det 88 laddstoplar i hela kommune. Därmed har kommunen flest antal laddstolpar i hela landet, efter Stockholm, enligt Naturskyddsföreningen.

– Det finns 101 elbilar i kommunen och 232 i länet. Och det ökar hela tiden, säger Anne Sörensson vid Östersunds kommun.

Östersund har också satsat mycket på gång-och cykelbanor. Och har gett utdelning. Vid lunchtid på torsdagen hade över 300 cyklister passerat gångbron mellan Östersund och Frösön, visade cykelräknaren på platsen.

Klimatomställningen ser kortfattat ut så här i kommunerna enligt Naturskyddsföreningens enkät:

KLIMATOMSTÄLLNING

ÖSTERSUND

• Klimatmål: minska utsläppen av växthusgaser med 60 procent mellan 1990-2020. (kan jämföras med riksmålet att minska utsläppen med 40 procent).

• Landets mest utbyggda ladd-infrastruktur för elbilar – efter Stockholm. 78 laddstolpar.

• En vegetarisk dag i veckan

• Egna investeringar i solenergi.

• Halva infrastrukturbudgeten 2014 på gång och cykel.

BERG

• Saknar klimatmål, ingen egen solenergi, inga vegodagar i offentlig bespisning.

BRÄCKE

• Mål: att minska utsläppen med 15 % mellan 2004-2015.

• Ingen egen solenergi, inga vegodagar i offentlig bespisning.

HÄRJEDALEN

• Saknar klimatmål, ingen egen solenergi, inga vegodagar i offentlig bespisning.

RAGUNDA

• Inget klimatmål. Minska energianvändningen med 5 % mellan 2010-2020.

• Inga vegodagar, men vegetariskt alternativ i offentlig bespisning.

• Ambitiös plan för vindkraft: 6 % av kommunens yta utpekad som lämplig för vindkraftsutbyggnad.

STRÖMSUND

• Klimatmål enbart för kommunen som organisation.

• Prioriterar gång- och cykelvägar vid snöröjning.

• Inga vegodagar, men vegetariskt alternativ i offentlig bespisning.

• Bytt ut 7 000 belysningspunkter till energisnålare alternativ och sparat 70 % av energin.

ÅRE

• Mål: halvera utsläppen av växthusgaser från år 2005 till 2020.

• Utreder solceller på kommunala fastigheter.

• Tidigare haft en vegetarisk dag i veckan, men dragit ner på det.

(källa: Naturskyddsföreningen)

Det alltså stora skillnader mellan kommunerna när det gäller klimatmål och åtgärder.

– Det är lättare för en stor kommun än en liten kommun att göra sådana här satsningar. Viljan finns nog men resurser saknas, tror Anne Sörensson.

Anne Sörensson som är en av dem som varit mest drivande när det gäller kommunens klimatarbete fick på torsdagen för övrigt det mittnordiska miljöpriset för sitt arbete.

– Det känns hedrande och jag hoppas det ska innebära ännu mer driv att driva de här viktiga klimatfrågorna vidare.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.