Få klampade sedan lagen infördes

Uppdaterad
Publicerad

Polisen har fått befogenhet att låsa fast långtradare om åkerier inte följer kravet på vilotider för chaufförer.

Men sedan lagen infördes 1 mars har Jönköpingspolisen endast klampat ett fordon.

Syftet med lagen har varit att komma åt oseriösa åkerier från andra EU-länder som kör transporter i Sverige. Om polisen stoppar ett fordon och exempelvis upptäcker att lastbilen är trafikfarlig eller chauffören brutit mot reglerna om vilotider har de rätt att utfärda sanktionsavgifter.

Problemet har tidigare varit att de inte kunnat hålla kvar fordonet om yrkesföraren inte ville betala.

Med den nya lagen kan polisen nu låsa fast hjulet på långtradaren i 24 timmar.

Men sedan den infördes har Jönköpingspolisen bara låst en lastbil.

Känner till lagen

Enligt Tommy Elg, trafikpolis, är förklaringen att lagen också ger dem möjlighet att exempelvis ta fordonets registreringsskyltar eller chaufförens nycklar vilket inneburit att de inte behövt använda sig av klampning.

– Vi har även möjlighet att ta frakthandlingarna vilket vi gjort på några stycken, säger han.  

Tommy Elg menar att åkerierna känner till den nya lagen och därför är mer villiga att betala sanktionsavgifterna nu.

– Vi tror lagen nått ganska långt när det gäller prevention. Man vet om att man får stå kvar tills man betalt, säger han.

”De har råd”

Men Tommy Jonsson, ombudsman på Transportarbetareförbundet, är inte lika övertygad att lagen om klampning fungerat förebyggande.

Han tror den kan ha påverkat större åkerier, men inte de mindre.

– Och det är den stora delen av åkeribranschen bland de utländska aktörerna. De har råd att betala på grund av den låga lönekostnaden för chaufförerna, säger han.

Anser du att klampningslagen är verkningslös?

– Nej. Det är en mycket bra lag som polisen kan använda sig av, men tyvärr så tror jag inte de har tillräckligt med resurser för att följa upp den helt, säger Tommy Jonsson.   

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.