SD har flest avhopp från kommunfullmäktige

Uppdaterad
Publicerad

Ett år efter valet har sammanlagt 37 invalda politiker hoppat av sina poster i länets olika kommuner. Och flest avhopp finns bland Sverigedemokraternas förtroendevalda.

Det är från de största partierna där flest politiker hoppat av kommunfullmäktige efter valet. Allra flest avhoppade kandidater har Sverigedemokraterna som förlorat elva förtroendevalda i länets kommunfullmäktige.

I jämförelse har Socialdemokraterna och Moderaterna båda förlorat sex kandidater.

– En del känner att det är helt fel när de kommit in i det här och en del kan inte samsas med varandra. Det är i vårt parti precis som i alla andra, att man inte tycker likadant allihop. Men vissa ska inte vara med heller, säger Björn Forsell (SD), ordförande i Jönköpings län.

Flera förklaringar

Och enligt honom finns fler förklaringar till avhoppen.

– Jag tror mycket beror på att vi gjorde ett väldigt fint val och det var väldigt mycket nya människor som kom in. Vi fick nästan plocka in rubb och stubb som fanns, säger Forsell. 

Han tror att många inte är beredda på arbetsbelastningen med att vara kommunpolitiker.

– Många sitter i nämnder och tycker att det blir lite för mycket. Men sedan har vi fyllt upp alla platserna så vi har inga tomma stolar i någon kommun i dag, säger Forsell.

”Blir mycket fel”

Nässjö är den kommun där flest sverigedemokrater hoppat av fullmäktigeplatser sedan valet – fyra SD-kandidater har lämnat sina platser till förfogande.

– De fick ta in nästan allting som fanns och då blir det mycket fel. Man kan försöka välja ut folk man vill ha in, men tyvärr är det så i politiken att det inte är lätt att få folk att komma med, säger Björn Forsell om avhoppen i Nässjö.

Och han menar att Sverigedemokraternas problem med kandidater skiljer sig från andra partiers.

– Största problemet för oss är att hitta folk. De andra partierna har problem hur de ska bli av med folk, säger Forsell.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.