I kommunhuset i Gislaved kan man ha varit först med att som kommun starta ett konto på Facebook. Redan 2007 startades det kontot på initiativ från kommunalrådet. Sen dess har allt fler kommuninvånare upptäckt kommunen på sociala medier.
– Vi märker att när det kommer varningar från SMHI att det är en storm på gång och vi lägger ut en påminnelse att se till att du inte har några lösa föremål i trädgården exempelvis. Det är ju den typen av meddelande som vi märker att vi får störst spridning på, säger Maria Ljung som är informatör på Gislaveds kommun.
Stor variation
I Gislaveds kommun fokuseras det mest på Facebook och på Twitter. Men i länet finns det stor variation på hur kommunerna jobbar med sociala medier. Det finns flera kommuner som har valt att finnas ute på många olika plattformar. Men hos många kommuner har man valt att göra som i exempelvis Aneby. Här har biblioteket ett Facebook-konto men än finns inget huvudsida för hela kommunen. En svaghet tycker dom själva.
– Jag tror att vi hamnar lite efter så till vida att det tar en stund i sociala medier att bygga upp ett antal följare. Alltså personer som vill lyssna på vårat brus, säger Torbjörn Sundbrandt som är tillträdande informationschef i Aneby kommun.
Allt viktigare komplement
Under hösten 2012 drabbades Aneby kommun av stor vattenproblem. Allt vatten behövde kokas innan det kunde användas och under en såna här kris skulle kommunen kunnat haft stor nytta av att finnas ut på sociala medier där information kan spridas väldigt fort. Nu har kommunerna redan upparbetade kanaler för att nå ut till invånaren men dom sociala medierna blir ett allt viktigare komplement. Men i Aneby har man alltså inte vågat ta steget ut på dom sociala medierna än.
– Vi har en bemanning som är anpassad för en mindre kommun. Det kan ha funnits en rädsla lite för hur vi ska hantera det. Kommer det bli ett inflöde som vi inte kan hantera. För vi är måna om att vi vill göra det på ett bra sätt. För vill vi göra det här vill vi ju kunna ha en dialog med medborgarna.
Dialogen är svår
Att ha en dialog med medborgarna och vara där dom finns är ofta motivet bakom varför kommunerna vill finnas på sociala medier. Men att få en dialog och lyckats få igång en situation där kommuninvånarna själva hör av sig till kommunen vi sociala medier är svårt. Men i Gislaved har man lyckats.
– Jag tror att fördelarna är att medborgarna känner sig delaktiga i vad som händer i kommunen. Och man har en möjlighet att på ett lätt sätt ta kontakt med kommunen, säger Maria Ljung som är informatör på Gislaveds kommun.