Foto: Två medlemmar i styrelsen i Södra Järnskogs fiberförening i Koppom är upprörda över att det inte längre går att söka stöd för att skaffa fiber till orten.

De måste betala för fiber ur egen ficka

Uppdaterad
Publicerad

Sedan 2013 jobbar Södra Järnskogs fiberförening med att försöka få fiber till Koppom i Eda kommun. Men i början av april kom Jordbruksverket med nya regler som gör att invånarna måste betala hela kalaset ur egen ficka.

Koppoms tätort har 637 invånare, Lennart Olsson är en av dem. Han sitter i styrelsen för Södra Järnskogs fiberförening, och nu är han irriterad. Sedan 2013 har han jobbat med att försöka få snabbare internet till orten i form av fiber och det beräknas kosta 6,5 miljoner kronor.

Det innebär att kostnaden per fastighet skulle bli 20 000 kronor om föreningen får hälften i statligt stöd från landsbygdsprogrammet.

– Det finns inget alternativ, vi har bara ADSL på halvfart. Mobilt bredband är bara ett komplement, det kan inte ersätta bredbandet.

Kan inte söka stöd

Men i början av april grusades föreningens fiberplaner när jordbruksverket beslutade att tätorter, alltså orter med fler än 200 invånare och mindre än 200 meter mellan husen, inte får söka stödet. Det är samma definition som tätort som Statistiska centralbyrån använder.

– Vi har gjort en marknadsanalys tillsammans med Post- och telestyrelsen. Den har visat att alla tätorter är möjliga att bygga ut på kommersiell väg, det vill säga utan stöd. Det har gjort att vi har varit tvugna att gå in och begränsa var vi kan använda stödet, säger Helena Ingvarsson, stödansvarig för bredbandsstödet inom nya landsbygdsprogrammet på Jordbruksverket.

– Det är ren katastrof för bredbandsutbyggnaden i Sverige. Det är inget lokalt problem i Värmland, det berör hela landet, säger Lennart Olsson.

”Går inte på kommersiell väg”

Lennart Olsson håller inte med om att det kommer att gå att bygga ut bredbandet på kommersiell väg i Koppom. Han menar att det blir alldeles för dyrt.

– Man märker ju på alla som man talat med att 20 000, kanske 25 000 kronor för en anslutning kan folk vara beredda att betala. Som det är nu så skulle vi hamna på 30 000-35 000, kanske uppåt 40 000 kronor, och det finns ingen som kan betala det för en bredbandsanslutning.

Hamnar utanför kartan

Och Helena Ingvarsson på Jordbruksverket håller med om att det låter dyrt.

– Utgångspunkten är ju att man ska hamna någonstans ungefär som vad det kostar i en tätort. Där kostar det mellan 15 000 och 20 000 kronor för ett hushåll.

Vad skulle hända i Koppom om det inte kom fiber till bygden?

– Vi hamnar utanför kartan så småningom. Vi har ADSL och koppartråd från telefonen nu, men det vet vi inte hur länge vi har kvar, säger Lennart Olsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.