Den andra februari 2011 inleddes byggprojektet E4 Sundsvall. Men vägen dit var lång. Frågan om en bro över Sundsvallsfjärden är en riktig långbänk. Den har diskuterats fram och tillbaka ända sedan 50-talet. Ensamutredaren Ivar Nordlander föreslog 1992 att bygga en bro över Sundsvallsfjärden och att dra om E4:an söder om stan.
Farlig väg
E4:an de 22 kilometrarna från Myre i Njurunda till centrala Sundsvall låg vid millenieskiftet på listan över landets 100 farligaste vägar. Tät trafik och en vägstandard från 50-talet, med många korsningar och utfarter, innebar många olyckor. Mer än 10 000 oskyddade trafikanter korsade också vägen varje dygn. På varje kilometer skedde 1,2 olyckor per år där någon människa skadades.
Miljöbov
De över 30 000 fordon som passerade sträckan varje dag satt ofta fast i köer, stannade ofta och hade en låg snittfart. E4:an hade elva korsningar med trafikljus mellan Helsingborg och Sundsvall. Alla iåg mellan Njurundabommen och Sundsvalls centrum. De många stoppen och den stora andelen tung trafik skapade stora miljöproblem.
Enligt en vägutredning som gjordes år 2000 beräknades en bro avlasta centrala Sundsvall med cirka 10 000 fordon per dygn. Kritikerna menade att det var för lite.
Tunnelalternativet
En del menade att en bro var fel lösning och förordade istället en tunnel. Vägverket räknade också på det alternativet men enligt deras beräkningar skulle en tunnel på botten av Sundsvallsfjärden kosta minst 3 miljarder kronor, tre gånger så mycket som en bro. På den södra sidan skulle tunnelns mynning hamna långt norr om Skönsberg. Därmed skulle det alternativet inte avlasta den lokala trafiken kring centrum. Vägverket ville därför inte satsa på en tunnel.
Det västra alternativet
Att dra den nya E4:an väster om Sundsvalls centrum via Medskogsbron, Sidsjön och Nacksta till Timmervägen, har också utretts av Vägverket. Utredningen kom fram till att det skulle bli för dyrt. Dessutom skulle vägen då komma att gå genom flera tunnlar i frilufts- och rekreationsområden. Trafikanalyserna visade dessutom att en stor del av trafiken skulle fortsätta att trafikera den gamla vägen. Alternativet skrotades därför.
Lappa och laga
Alternativet att förbättra, eller bygga om, gamla E4-sträckningen har även det stötts och blötts genom åren. Vägutredningen år 2000 kom fram till vare sig framkomligheten eller trafiksäkerheten skulle förbättras tillräckligt. Mellan 60 och 100 fastigheter skulle behövas lösas in och de som bodde kvar skulle få högre bullernivåer. Även detta förslag lades i malpåse.
Kärv och snål
Under sommaren 1995 bjöd kommunen tillsammans med Vägverket Region Mitt in till en internationell, öppen arkitekttävling om utformningen av en högbro. I början av 1996 avgjordes tävlingen och danska KRAM-gruppens förslag ”Dubbelkrum” stod som vinnare. Men något formellt beslut om nån bro fanns det inte.
Kritiker till brobygget menade att det var ett skrytbygge. Men arkitekttävlingens jury skrev i sin motivering att ”den utvecklar en nordisk tradition baserad på enkelhet, kärvhet och hushållning med resurser”. Den är alltså enkel, kärv och snål, frågan är om det representerar Sundsvall på ett bra sätt.
Hur hög är en högbro?
När Vägverket utredde frågan om en ny E4:a 1997 valde man mellan två alternativ. En bro med 32 meters seglingsfri höjd och en på 42 meter. Den högre varianten skulle tillåta färjor av samma typ som förr fanns i trafik att gå in i inre hamnen.
Utredningen valde det lägre alternativet. Detta gjorde man av flera skäl. För det första sparade man 100 miljoner kronor. För det andra var färjetrafiken nedlagd sedan många år. Alla försök att få igång den har misslyckats. Dessutom är det miljömässigt tveksamt att placera en terminal i centrala Sundsvall. En högre bro skulle också ha inneburit att lutningarna på bron blivit större.
Byggstart
På hösten 2008 kom beskedet att regeringen avsatt pengar till E4 projektet. Beskedet kom vid en presskonferens i Stockholm med infrastrukturminister Åsa Torstensson (c).
Den andra februari 2011 fick infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) äran att förklara E4 Sundsvallbygget påbörjat. Det var inget traditionellt första spadtag. Istället tändes ett antal ljusramper med grönt ljus bakom en isskulptur med ett uthugget E och en 4:a på stora torget i Sundsvall. Hela bygget beräknades stå klart hösten 2015.
Byggtiden
För trafikanterna i Sundsvall inleddes nu en period av ständiga vägomledningar och köer, ibland mycket långa köer. Men protesterna var få. De flesta var förstående och såg fram mot en ny E4 och en genväg över Sundsvallsfjärden.
Under våren 2011 började arbetet med själva bron. I början syntes inte mycket, bara provborrningar och rivning av hus för att ge plats åt brofästen. Men vid årsskiftet började pålkranarna arbeta. I mars meddelades att brons första delar nu var tillverkade och skulle fraktas till Sundsvall.
Den 16 maj 2012 påbörjades grundläggningen av brons första brostöd i vattnet. Totalt åtta byggdes. Drygt ett år senare anlände det första brospannet till Sundsvallsfjärden. De inblandade i byggprojektet drabbades under samma tid av sorg då en tragisk olycka inträffade i Söråkers hamn. En person avled och två personer skadades då ett lyfttorn kollapsade.
Under resten av 2013 bjöds sundsvallsborna på brolyft efter brolyft tills alla nio sektioner, åtta långa och en passbit, satt där de skulle.
Bygget gick fort, mycket fortare än beräknat. Redan den 16 november 2014, ett år före utsatt tid, öppnades den nya E4:an söder om Sundsvall för trafik. Två mil ny väg, fem trafikplatser och 32 broar. Kronan på verket, Sundsvallsbron, fick vänta ytterligare en månad.