På skolverket är mna oroade över utvecklingen.

– I internationella undersökningar ser vi att kunskapsresultaten under flera år sjunkit i den svenska skolan. Det finns många olika hypoteser till varför det ser ut så, men ingen kan säkert ge svaret. Jag tror att det är viktigt att söka både svaret och lösningen i undervisningen. Det är undervisningen som är skolan viktigaste uppgift, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, som vill att Sverige ska göra som de mest framgångsrika skolländerna och satsa på lärarna och undervisningen. 

För att nå målen som gör det möjligt att studera vidare på gymnasiet efter grundskolan krävs godkänt i kärnämnena matematik, engelska och svenska eller svenska som andraspråk. Dessutom krävs godkänt i minst fem ämnen till. Färsk statistik från skolverket visar att färre elever lyckades nå målen i år om man jämför de nior som gick ut i våras med de som gick ut nian ifjol.

Det skiljer sig också markant mellan flera kommuner i Jämtland och Västernorrland. I Ragunda till exempel lyckades bara två av tre elever nå målen samtidigt som nio av tio elever i grannkommunen Östersund lyckades.Tillsammans med Örnsköldsviks hamnar man där med i topp och över riksgenomsnittet.

Men även bland skolor inom en kommun är det i flera fall stora skillnader. Sörlidenskolan i Örnsköldsvik hamnar långt från kommunens snitt. Där underkändes 36 procent av eleverna. I Sörlidenskolans fall kan förklaringen vara att skolan har en stor andel nyanlända elever.

Störst förändring i en och samma kommun hade Kramfors som i år hade 6,5 procent fler utan behörighet och Sollefteå som gick lika mycket åt andra hållet. I Jämtland var det bara Bergs kommun som gick mot strömmen med drygt 3,5 procent fler behöriga.