Det nya giftlarmet kommer bara några veckor efter att färska forskningsresultat visar att havsörnarna längs länets kust bär på mycket högre halter av miljögifter än någon annanstans i landet.
Gifthalterna i de okläckta havsörnsäggen från Västernorrland ligger nära de nivåer man såg för 40 år sedan när arten arten stod på gränsen till utrotning och är mycket högre än någon annanstans i landet. Resultatet förvånar Björn Helander som är projektledare för Naturskyddsföreningens havsörnsprojekt och jobbar med giftanalyser på Naturhistoriska Riksmuséet.
– Här upptäckte vi att örnäggen innehöll mycket höga halter av de gamla kända miljögifterna PCB och DDT, samtidigt visade det sig att äggen hade skador som vi inte sett sedan 70-talet, ett mycket oroväckande resultat, säger Björn Helander.
Samtidigt visar en färsk undersökning att havsbottnarna i Västernorrland är fulla av gifter och i samma vatten finns fisken och sjöfåglarna som havsörnen äter och det ligger nära till hands att se en koppling.
– Det kan man inte utesluta, det är ett spår som man måste följa upp noga, menar Helander.
Även om vi människor inte äter lika mycket fisk som havsörnar kan man misstänka att gifterna också samlas i våra kroppar, frågan är bara i vilken utsträckning. Miljöministern på besök i Sundsvall tycks i alla fall förfärad över situationen.
– Det är ett väldigt allvarligt problem och nu och nu försöker vi att öka kapaciteten för att ta hand om de här problemen. Vi har rätt mycket pengar anslaget i statens budget och jag vet att vi får ökade anslag framöver, säger Lena Ek(C) till Mittnytt.
Tyvärr är ministerns upprördhet ganska ihålig, i den senaste budgetpropositionen minskade regeringen anslaget till havsmiljöarbetet med en tredjedel och när Länsstyrelsen i Västernorrland ifjol sökte pengar för att undersöka i vilken omfattning miljögifterna som finns på bottnarna sprider sig i havet blev det nobben.
– Förra året sökte vi pengar från havsmiljöanslaget för att kolla om stationära fiskar och bottenlevande djur hade förhöjda halter av miljögifter, men vi fick inga pengar, konstaterar Irene Hedlund på Länsstyrelsen i Västernorrland.
– Dels måste vi fortsätta och följa utvecklingen hos örnarna men vi måste också bredda det hela och även titta på belastningen hos andra fåglar, till exempel skarvarna, vad de har för miljögiftshalter, säger Björn Helander.