Ett av de vinstrikaste företagen i vårt område är Rehabassistans AB i Härnösand. Mikael Löfvenius startade företaget 2007 och kunde ta ut drygt två miljoner i aktieutdelning 2011. Samma år sålde han företaget till riskkapitalbolaget Olivia.
”Vill jag inte berätta”
Han är ekonomiskt oberoende idag. Han är fortfarande vd i bolaget men vill inte avslöja vad han fick betalt för bolaget.
– Det är en personlig uppgift som jag håller för mig själv. Jag frågar ju inte dig heller vad du tjänar, säger han till Mittnytts reporter.
Rehabassistans är emellertid bara ett av många exempel. I Västernorrland och Jämtland finns vardera 130 företag som konkurrerar om kunderna, de funktionshindrade som fått beslut om personlig assistans från försäkringskassan. Marknaden domineras av tre riskkapitalföretag – Frösunda, Humana och Olivia – men det finns också en rad lokala företag.
Utdelning till ägarna
JS Assistanskonsult, Rik Assistans, Hjärnstyrkan Assistans, Storsjöbygdens Personliga Assistans AB, Assistanslotsen, Rehabassistans är vinstrika lokala företag. Flertalet redovisar miljonvinster och delar ut pengar till sina aktieägare, visar Mittnytts granskning.
Mittnytt: Tycker du inte att det är fel att göra vinst på skattepengar:
– Nej varför då. Det viktiga är väl att vi har en bra verksamhet, säger Mikael Löfvenius. Jag är stolt över det vi åstadkommit, säger han.
”Kostar för mycket”
Samtidigt finns det en oro bland funktionshindrade att assistansreformen börjar kosta för mycket. Det har varit svarta rubriker om fusk samtidigt som vinstnivåerna i assistansbolagen varit satt under lupp. Maria Backlund är cp-skadad och har precis förlorat två assistanstimmer efter beslut från försäkringskassan.
– Jag förstår att man behöver spara, men jag behöver mina timmar. Jag är orolig att fusket och vinsterna slår mot oss, säger hon.
Företagens intäkter kommer nästan uteslutande från försäkringskassan. En utredning som gjordes av Inspektionen för Socialförsäkringen förra året konstaterar två saker. Av den timersättning på 275 kronor som utbetalas av försäkringskassan går 54 kronor rakt ner i fickorna på företagen.
Schablonersättning
Företagen överkompenseras med 2,4 miljarder per år. Alltså, får får miljarder mer än vad det verkligen kostar.
Överkompensationen beror på att det är kommunerna som förhandlar fram ersättningsnivån, och kommunerna har högre kostnader än de privata företagen. Kommunernas erbjuder bättre anställningsvillkor för de personliga assistenterna och har ofta tyngre brukare bland sina kunder.
De privata företagen får dock samma ersättning och tjänar på schablonsystemet.