Men trots den allmänna kritiken mot träffsäkerheten i de ekonomiska förutsägelserna är nya sjukhusdirektören i Sundsvall, Margareta Rödén, inte chockad.

-Får vi bara tid på oss så kan vi spara åtminstone ett par hundra miljoner säger hon.

– Det finns väldigt många saker vi kan göra på ett mycket effektivare sätt. Vi måste också ifrågasätta vad vi erbjuder för vård, samt vårdgarantin och det fria vårdvalet.

– Kärnan, hjälp till akut sjuka människor kommer vi självklart inte att tumma på. Men det finns en hel del saker som kan skalas bort också. Det görs helt enkelt många onödiga operationer, säger Rödén.

Onödiga knäoperationer
Som ett exempel nämner hon knäoperationer av människor i 45-50-årsåldern.

– Istället för att hyvla till kanterna på meniskeln skulle vi kunna upplysa om att det här är en naturlig del av åldrandet. Patienten kommer att ha problem i ungefär ett och ett halvt år. Under den tiden är det inte läge att spela golf. Men sedan kommer problemen att bli betydligt mindre. Och det finns ytterligare en rad operationer av den här typen där begränsningar skulle spara mycket pengar.

– Vårdgarantin och det fria vårdvalet är andra delar som kan ifrågasättas. I Sörmlands län har man till exempel taigt bort dem. Där finns en hel del pengar att spara.

Kalmar är förebild
Rödén ser framför allt Kalmar län som en ledstjärna för landstinget i Västernorrland.

– Kalmar har ungefär samma struktur som Västernorrland, ett stort sjukhus och två mindre. Och för några år sedan hade länet samma problem som vi har idag. Men Kalmar har löst det hela. Vi har många erfarenheter att hämta därifrån.

Samarbete sparar pengar
Framför allt finns stora pengar att spara genom bättre samarbete i vårdkedjan, anser Rödén.

– Vi måste komma till rätta med kvalitetsbristerna, säger hon. En väntetid på 5-6 timmar på akuten kostar väldigt mycket pengar. Patienten blir hungrig och patienten måste gå på toaletten. Allt sådant vardagligt gör att personal måste engageras. Och patienter som blir liggande för länge kan får urinvägsinfektioner och sådant är inte heller billigt.

Det tar några år
Sundsvalls sjukhus har en budget på 2,4 miljarder kronor.

– Om vi genom ett ändrat arbetssätt kom till rätta med kvalitetsbristerna skulle mellan 10 och 30 procent finns att hämta, säger Rödén. Låt säga att vi bara sparar 10 procent. Det gör 240 miljoner kronor. Men det här är inget som man gör på en kafferast. Vi måste få några år på oss.

– Ett exempel på effektivare arbetssätt är det höftfraktursprojekt som vi startade för en månad sedan. Tidigare kom patienten in i ambulans och överlämnades till akuten. Från akuten remitterades patienten till röntgen, och sen tillbaka och slutligen till operation. Det hela tog 17 timmar.

– Nu har vi minskat tiden till åtta timmar. Ambulanspersonalen, som kommer med patienten, följer med hela tiden. Patienten kommer betydligt snabbare till operationsbordet, klar för läkaren att ta itu med.

– Samma omarbetning av vårdkedjan skulle man kunna göra när det gäller exempelvis stroke och diabetes och på många andra områden, säger Rödén. Personalen är fylld av idéer. Men det här är som sagt ingen "quick fix". Vi måste få tid på oss.

Dåliga prognoser
Hon riktar också viss kritik mot landstingets förmåga att göra ekonomiska prognoser.

– Det är visserligen svårt att gör sådana eftersom läget kan skifta snabbt. Ett brännskadefall kan till exempel kosta mellan 5-10 miljoner kronor. Och i år har vi haft några väldigt dyra patienter, säger hon, dels cancerfall, dels flera sjuka barn.

– Men med dom extraordinära posterna bortskalade borde man kunna kräva bättre precision i prognoserna.