Hon står på scenen och låter en bild växa fram på en duk framför en publik. Det är ett seminarium mot rasism på Skönsbergs folkets hus i Sundsvall och salen är full av åskådare. Först målar hon en svartvit bild av människor och sen kastar hon röd färg över hela duken och smetar ut färgen så att människorna på bilden försvinner och allt blir en enda brunröd färg. Konstnären Wejdan Derky håller en Art performance; målar en tavla framför publik.
Titta på krig och dricka te
Wejdan Derky är 41 år och bosatt i Sundsvall. Hon kom till Sverige för åtta år sedan från Syrien. Idag använder hon konsten som medel för att väcka opinion och protesterna mot krig och förtryck. Just nu vill hon väcka vårt engagemang för Syriens folk. Bilden som hon målar på Skönsbergs folkets hus handlar om terrororganisationen IS:s attack mot Kobane.
– Barnen de dör, de är hungriga. Folk blir halshuggna, kvinnor blir våldtagna. Det händer hemska saker och hela världen tittar på. Vi har satelliter, vi har tv, stora skärmar. Men den här tekniken har inte räddat folk. Vi sitter och ser vad som är på väg att hända, att det blir en massaker. Vi sitter och tittar och till och med börjar dricka kaffe och te när vi ser de här nyheterna. Vi har blivit vana! säger Wejdan Derky.
Kriget splittrade familjen
Wejdan Derky lyckades fly, liksom hennes familj som också kunde ta sig bort från krigsområdena. Men kriget har splittrat familjen. Idag finns pappan och en syster i Damaskus och mamman i irakiska kurdistan. En av hennes bröder har kommit till Sverige. Men även om flykt har gjort att de undkommit krig så är det traumatiskt att tvingas lämna sitt hemland. Weydan ringer sina anhöriga så ofta hon kan.
– Det är hemska saker som händer. De är ledsna, djupt deprimerade. Det är inte lätt att lämna sitt hem och sitt land, alla minnen. De kan inte hitta någon glädje i det nya landet.
Ansvaret är allas
Men fortfarande tvingas många leva kvar mitt i krigets inferno så Weydans mål är klart:
– Jag vill med min konst väcka folk: Hallå! Hallå! Folk dör varje dag, folk blir halshuggna varje dag. Fortfarande så tittar vi och bryr oss inte. Nej, det är allas ansvar. Om man kan så måste man dela med sig. Men vi kan inte tvinga människor att göra det, det måste komma hjärtat.
Efter att den första bilden suddats ut målar Wejdan en ny, ljusare bild, med blå himmel, blommor och fåglar. En ny bild har ersatt den första. Målningen är klar och publiken börjar applådera.