- Det finns duktiga gymnasieelever i hela landet. Även högpresterande elever som bor i glesbygd eller mindre städer utan akademisk tradition skulle kunna ta del av högskoleutbildning genom nätstudier, säger Anders Söderholm, rektor vid Mittuniversitetet, i ett pressmeddelande.

Drygt var sjunde elev i Sverige har högsta betyget MVG i mer än hälften av skolämnena. Dessa högpresterande elever som når kunskapskraven snabbt behöver ytterligare stimulans. Genom att låta dessa elever delta i högskolekurser på nätet skulle även elever från orter utan högskola kunna smygstarta högre studier.

I dag föreslår rektorerna för Högskolan Dalarna, Högskolan på Gotland och Mittuniversitet att elever borde få möjlighet att följa högskolekurser på nätet redan under sista året på gymnasiet.

Kritik riktas mot regeringens satsning på särskilda profilklasser.

- Regeringens satsning på profilklasser i samarbete med högskolor är bra men inte tillräcklig. Ytterst få gymnasieskolor kan erbjuda högskolekurser. För att stimulera fler högpresterande elever behöver satsningen breddas, säger Erika Sandström, rektor vid Högskolan på Gotland, i ett pressmeddelande.

60 procent av tjugoåringarna i Västernorrland hade läsåret 2010/2011 grundläggande behörighet till högskolan. Av dem som gick ut gymnasieskolan 2008 i Västernorrland valde 42 procent att inom tre år läsa vidare på högskolan. Intresset för att läsa vidare på högskolan skiljer sig dock stort mellan storstad och glesbygd. Bland storstadselever valde en majoritet, 52 procent, att läsa på högskolan. Motsvarande andel för glesbygdskommuner var 31 procent.

I Jämtland minskade andelen nätstudenter med 2 procent mellan 2005 och 2010, men nätutbildningarna växer både i Sverige och internationellt. Flera länder erbjuder redan möjlighet för gymnasieelever att smygstarta högskolestudierna. Topprankade universitet i USA har ”early start”-program, även på nätet, och i Finland finns öppen universitetsundervisning för alla. Den ger inte examen men går att tillgodoräkna sig vid senare högskolestudier.

– Självklart ska vi behålla behörighetskraven till högskolan, men det är också viktigt att erbjuda duktiga gymnasieelever i Västernorrland och Jämtland fler utmaningar och möjliggöra för fler att nå högskolan. Om länder som Finland och USA kan erbjuda en tidig ingång till högskolan så borde även Sverige klara det, säger Marita Hilliges, rektor vid Högskolan Dalarna.