Sparkraven i landstinget väger tungt
- all verksamhet nagelfars VÄSTERNORRLAND Debatten om landstingen och kommunernas ekonomi var het i riksdagen i dag. I tider när många önskar sig krispaket från regeringen är landstingen inget undantag.
Publicerad
SKL, Sveriges kommuner och landsting, har länge tryckt på för ökade anslag. Med lågkonjunkturen har de senaste skatteprognoserna varit en mardröm.
– Nu måste regeringen ta sitt ansvar, säger Ewa Söderberg (S) landstingsråd i Västernorrland.
Begränsade tillskott
SKL hade hoppats på ett extra anslag, men kommunminister Mats Odell (KD) gjorde på fredagen klart att eventuella tillskott inte kommer förrän i vårpropositionen.
För Västernorrlands del blir det sannolikt ett begränsat tillskott. Underskottet i dagsläget är på hela 500 miljoner. Men landstingsrådet ser marginaler att ta av:
– Vi har lite för många vårdplatser och lite för mycket personal om man jämför oss med andra län. Och vi har faktiskt inte bättre tillgänglighet än andra. Så någonting är det i den inre strukturen som vi måste åtgärda, säger Ewa Söderberg (S), landstingsråd.
Landsting jämförs
Det hon refererar till är landstinget Kalmar. Där är antalet vårdplatser aningens färre, och tillgängligheten högre enligt statistik från SKL. Runt om i landet nagelfars statistiken. Vad kan man spara på?
2007 hade Västernorrland 298 landstingsanställda per 10 000 invånare. I Kalmar var motsvarande siffra 278 landstingsanställda per 10 000 invånare.
Men går det verkligen att jämföra landsting?
– Det är svårt. Man kan jämföra mycket, som ekonomi och resultat. Men det beror också på vilken personalstruktur man har, är det fler läkare eller fler sjuksköterskor? Ytterst handlar det om de medicinska resultaten. Och om hur nöjda folk är, säger en handläggare på SKL till Mittnytt.
Störst skuld
En skillnad mellan länen är skulden. För med 550 miljoner i besparingskrav framför oss är skulden per västernorrlänning 2000 kronor. Det är högst i landet.