Vad betyder Quicks agerande?
- svårt att få fall prövade igen Att seriemördaren Thomas Quick ska ha tagit tillbaka sina erkännande väckte upp och ner på mediasverige igår kväll. Men vilken betydelse har det egentligen?
Publicerad
Det ska ha börjat med att seriemördaren Thomas Quick i en opublicerad intervju för Uppdrag Granskning plötsligt tagit tillbaka sina erkännanden. Från att ha erkänt 33 mord över hela Norden skulle han nu vara oskyldig. Thomas Quick är dömd för åtta mord, bland annat på Johan Asplund i Sundsvall 1980.
– Jag hoppas att det här kommer att ha stor betydelse, säger Anna-Clara Asplund, Johans mamma, till Mittnytt.
Hon har aldrig trott att Thomas Quick är den som mördade hennes son.
Åklagaren gick till media
Uppgifterna om att Quick tagit tillbaka sina erkännanden spreds till media genom åklagaren som ledde rättegångarna, Christer van der Kwast.
Quicks advokat har ifrågasatt Christer van der Kwasts syfte med att kontakta media. Han tror att Kwast vill ta udden av de två teveprogram om Thomas Quick som Uppdrag Granskning gör. Åklagaren öppnade först åtta förundersökningar när han fick vet att Quick ångrat sig, men lade sedan ned dem och gick i stället ut i medierna.
Stark teknisk bevisning
För att domarna mot Thomas Quick ska kunna prövas igen räcker det inte att han bara tar tillbaka erkännanden.
-Det krävs en stark teknisk bevisning för att man ska kunna beviljas resning. Bevisning som smular sönder erkännandena, så att säga, säger advokat Per E Samuelsson.
Enstaka fall beviljas
Högsta Domstolen får in 300-400 ansökningar om resning per år, och bara någon enstaka beviljas. Enligt svensk rättspraxis ska den som en gång fått sin sak prövad i domstol inte utsättas för ytterligare en rättegång om samma sak.