På flera ställen i landet finns institutioner som kallas barnahus. Barnahusen arbetar med barn upp till 18 år och deras familjen när barn misstänks för att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp och misshandel.
I ett barnahus samlas olika kompetenser som tex barnläkare, psykologer, socialtjänst, polis och åklagare. För att bättre kunna ta hand om brottsoffren görs också brottsutredningarna inom ramen för de så kallade barnhusen.
Borde finnas i länet
Thomas Ennefors, chefsåklagare i Luleå vill gärna ha ett barnahus i Norrbotten.
– Vi kan absolut bli bättre på att ta hand om unga brottsoffer och vi försöker nu att inleda samverkan med andra myndigheter för vi har inte något barnahus i Norrbotten. Brottsoffren måste få känna trygghet, att våga anmäla för det första, men sen när de gjort anmälan våga lämna de uppgifter som finns i ärendet, säger han.
– Vi har försökt på olika sätt driva frågan om barnahus i länet, men jag tror att det är politiken här som inte har nått ända fram.
Riksdagsmajoritet för barnahus
-Jag tycker det är glädjande att chefsåklagaren pekar på behovet av ett barnahus. Men jag tror tyvärr att det inom politiken inte är någon som tagit på sig ledartröjan i frågan, säger Fredrik Lundh Sammeli (S), riksdagsledamot från Norrbotten.
I mars i år beslutade riksdagen om att verka för att det ska finnas barnahus i varje län i landet.
– Det är så otroligt viktigt att barn och ungdomar som är brottsoffer bemöts på rätt sätt från första stund. Därför är det här ett viktigt beslut som sätter barnet som brottsoffer i centrum och tvingar vuxenvärlden och myndigheter att förnya och förbättra sitt sätt att jobba, säger Fredrik Lundh Sammeli (S), Riksdagsledamot.
Tveksamhet till barnahus
Landstingsråd Britt Westerlund(S) säger till Nordnytt att landstinget och kommunförbundet i Norrbottens län valt en annan väg.
– Det finns delade uppfattningar om barnahus egentligen är en så bra lösning. För vem tar hand om barnen efter att utredningen är färdig, säger hon.
Istället satsar kommuner och landstinget i Norrbotten på att ta fram lägenheter med så kallat 100 procentigt skydd. Där ska mammor och barn kunna bo tillsammans utan risk för att hittas av sina förövare.
– Men det krävs väldigt mycket för att öppna den här typen av extremt skyddat boende så det tar lite tid att få igång det, säger Britt Westerlund.
Just nu ligger en utredning färdig som ska presenteras för länsstyrgruppen för samarbetsfrågor mellan kommuner och landsting.
– Förslaget är att skapa plats för nio kvinnor med barn i lägenheter i Luleå som ska ha bemanning dygnet runt och ett förstärkt skalskydd, som tex special-fönsterglas och säkerhetsdörrar, säger Mikael Lekfalk, socialchef i Luleå.
Utredningen ska först behandlas av tjänstemän och därefter av politiker. Tanken är att alla kvinnor i länet som är i behov av extraordinärt skydd ska få tillgång till lägenheterna i Luleå.
Det låter ju jätteviktigt. Men en 14 -årig pojke som blivit våldtagen, hur är han hjälpt av att kvinnor med barn får skyddat boende?
– Vi har valt vägen att barn som polisanmäler sexuella övergrepp ska mötas av personal på lokala mötesplatser ute i länet. Det tror vi på. Att de får hjälp där de bor, säger Mikael Lekfalk.
Och problemet med att så få lagförs löser man inte med ett barnahus, man löser det genom samarbete mellan huvudmän, säger han.
Kritik
Men riksdagsledamot Fredik Lund Sammeli (S) är kritisk.
– Som norrbottning är jag fullt insatt i utmaningar med stora avstånd. Men jag är rädd att det är en förenkling där man missar barnperspektivet, säger Fredrik Lundh Sammeli (S) och påpekar att ett barnahus inte behöver vara ett fysiskt hus, utan att det viktiga är en samling av kompetenser i nära samarbete.
– Utvärderingar av barnahus pekar på en kompetenshöjning och viktig samverkan med barnet. Dokumentationen som görs och frågorna som ställs måste helt klart förbättras. Här skulle ett barnahus kunna säkerställa kvalitet och utvecklingsarbete i dessa otroligt svåra frågor.