Förändringarna i mediebranschen har varit stora och snabba de senaste åren. I år har utvecklingen inte bromsat, snarare tvärtom. NSD, Kuriren och PT har infört betallösningar för sina digitala utgåvor, TV4 har lagt ned sina lokala nyhetsredaktioner och SVT meddelat att man byter namn på Nordnytt och börjar sända de regionala nyheterna från Umeå.
De här lokala händelserna avspeglar de stora förändringar som pågår i mediebranschen, i Sverige och i världen. Den höst vi står inför kommer att bli spännande och avgörande på viktiga områden.
Stampen, som äger Göteborgs-Posten, har sålt Mitt i-tidningarna i Stockholm till ett riskkapitalbolag, Segulah. Det är något helt nytt för svensk mediebransch att ett riskkapitalbolag är tidningsägare.
I Skåne har Bonnier köpt Helsingborgs Dagblad. Eftersom man redan äger bland annat Sydsvenskan är Bonniers nu helt dominerande ägare av lokaltidningar i Skåne.
Samtliga av årets affärer har varit överraskande, även för insatta i branschfrågor.
Samtidigt kämpar tidningarna förtvivlat med att ersätta minskande upplagor för papperstidningarna med fungerande affärsmodeller för internet. Sedan ett år tillbaka har den ena betalmodellen efter den andra lanserats, bland annat här i Norrbotten. Det har fungerat bra, enligt medieföretagen själva, som har förmånen att recensera sig själva.
Hittills har man fått redan betalande papperstidningsprenumeranter att skaffa digitala konton. Att människor vill använda något man redan betalar för, är knappast förvånande.
Tidningarnas betalväggar kan vara en klok strategi för att bromsa upplagenedgången för papperstidningarna, då man erbjuder en förmån för de som redan prenumererar. En pappers-strategi alltså. Frågan är om det är en klok digital-strategi.
Avgörande blir om man kan locka nya, helst yngre människor, att betala för digitalt innehåll. Vi väntar med spänning på redovisningar under hösten.
På tv-sidan har utvecklingen från tablålagd, sänd tv, till streamad tv via internet accelererat under våren. Förra året minskade tittartiden för linjär tv med sex minuter, Under årets fyra första månader minskade tittartiden med ytterligare nio minuter. Det är framför allt SVT och Kanal 5 som minskat sin tittartid.
Traditionell tv får ökad konkurrens både från streamingtjänster som Netflix och tidningarnas, framför allt kvällstidningarnas tv-satsningar.
Radiotjänst i Kiruna åkte på ett stort bakslag när Högsta förvaltningsdomstolen ogiltigförklarade Radiotjänsts försök att kräva tv-licens för digitala enheter som datorer och surfplattor.
Det är en dom som förutom att försämra intäkterna för public service-bolagen, kan få mer långtgående konsekvenser. Det kommer förmodligen att leda till en ny diskussion som kopplar ihop två mediepolitiska frågor: presstödet och finansieringen av public service.
När public service-bolagen erbjuder breda webbsajter gratis, samtidigt som tidningarna försöker ta betalt, kommer krav att resas på att public service ska lägga sitt material bakom inloggning. Andra kommer att kräva att de allt hårdare trängda tidningarna ska få del av licenspengarna.
Jag är en vän av public service och ser SVT och Sveriges Radio som garanter för att det även i framtiden kommer att finnas fördjupande journalistik på riksnivå, och bevakning av viktiga frågor på lokal nivå. Med ett innehåll som är tillgängligt för alla. Ett innehåll som går att dela och sprida utan att kommunikationen fastnar i betalväggar.
Ett starkt och regionalt förankrat public service är och förblir en oerhört viktig grundpelare för ett demokratiskt samhälle med välinformerade medborgare. Utan SVTs och Sveriges radios fria sajter, skulle de privata bolagen mura betalväggarna ännu högre.
Licensbetalarna får alltså dubbel utdelning på det man betalar i licens: dels bra public service, dels mer öppet innehåll på de andra mediesajterna.
Det är bra för alla med konkurrens.
Lennart Håkansson