Det är LO som årligen granskar inkomsterna för vad man betecknar som makteliten i Sverige. Totalt handlar det om 200 personer och förutom näringslivsdirektörer ingår makthavare inom politik, myndigheter och inflytelserika organisationer.

Inte bara lön

De flesta av dessa har inkomster inte bara från lön, utan även kapital. Listan toppas exempelvis av finansmannen och direktören Fredrik Lundberg som 2012 fick 5,4 miljoner kronor i lön. Hans totala inkomst låg dock på hela 411 miljoner kronor.

Peter Isling, presschef på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, är kritisk till detta sätt att jämföra inkomster. Dessutom anser han att LO gör ett skevt urval. Naturligare vore att jämföra med medianlönen för en svensk vd med tio anställda eller fler som ligger på knappt 1 miljon kronor om året

-Sverige har mycket små inkomstskillnader, de är bland de lägsta i världen, säger Peter Isling.

Ökat i hela västvärlden

Klyftorna både vad gäller löner och sammanlagda inkomster har dock ökat kraftigt i Sverige sedan 1980-talet.

-Det har det gjort i alla länder i västvärlden men procentuellt sett har det ökat mer i Sverige. Vi började dock på en mycket låg nivå när de låg som lägst runt 1980, säger nationalekonomen och välfärdsforskaren Andreas Bergh.

Enligt honom är forskare inom en rad områden relativt överens om att lönespridningen då var för låg, vilket riskerade att slå mot drivkrafterna för att utbilda sig och investera. Samtidigt ser de flesta i dag risker med om inkomstklyftorna skulle öka ännu mer.

”Gynnar ingen i längden”

Även LO:s ordförande, Karl-Petter Thorwaldsson, medger att en viss lönespridning är rimlig. Utbildning och ansvarsfulla arbetsuppgifter ska löna sig.

-Men det finns inget som kan förklara varför någon ska tjäna 46 gånger mer än någon annan i ett företag. Den löneskillnaden är alldeles för stor, och det gynnar ingen i längden.