Flyktingmat åker 125 mil

Uppdaterad
Publicerad

125 mil enkel resa. Så långt färdas maten som serveras flyktingar på Cape East flyktingförläggning i Haparanda.

Maten tillverkas i Skara och enligt Bert Karlsson är det här det bästa och billigaste sättet att lösa matfrågan.

Det är Bert Karlssons företag Jokarjo AB som driver flyktingförläggningen i Haparanda. Maten till flyktingförläggningen tillverkas dock 125 mil söderut, i Skara. Det är ett dotterbolag till Jokarjo AB som producerar maten.

Flyktingar i Norrbotten

Kostnaden avgör

– Allt handlar om pengar. Det här är det billigaste sättet att lösa matfrågan och dessutom har vi själv kontrollen över maten. Vi vet exakt vad det är för råvaror som vi använder, säger Bert Karlsson till Nordnytt.

Han tycker inte att det är märkvärdigt att mattransporterna blir långa.

-Jag tror inte att Norrbotten är självförsörjande när det gäller mat. All mat i Sverige färdas ju långt på vägarna, säger Bert Karlsson.

Matdoften saknas

När Nordnytt besöker flyktingförläggningen i det gamla Cape East spahotellet bor det nitton flyktingar där. Snart kan de vara många fler för flyktingförläggningen kan ta emot över 400 flyktingar.

En grupp flyktingar har pimplat på Torneälvens is på förmiddagen men kommer tillbaka tomhänt. Fisken ville inte nappa den här dagen. Lunchen är serverad men matdoften uteblir.

Vakuumpackade lunch

– ”Kyckling” heter det här, säger asylsökande Basel Alksour från Syrien. Tillsammans med sina vänner drar han bort plastskyddet från den vakuumpackade lunchen och värmer maten i mikrovågsugnen. Det står ett tjugotal mikrovågsugnar i rad i matsalen.

– Maten är ju inte tillagad på samma sätt som vi brukar göra i mitt hemland. Ni använder till exempel mycket morötter i er mat och i Syrien äter vi knappt morötter, förklarar han. Men maten går ju att äta här säger han.

Förståelse från kommunalrådet

Armi Rousu är chef över flyktingförläggning i Haparanda och menar att Jokarjo AB tar hänsyn till flyktingarnas mattraditioner när maten tillverkas.

– Jokarjo AB har anpassat maten till flyktingarnas behov både när det gäller råvaror och kryddning, säger hon.

Haparandas kommunalråd Peter Waara medger att det hade varit bra om lokala entreprenörer hade tagit hand om mattillverkningen i Haparanda. Men samtidigt förstår han svårigheterna med maten.

– De som driver flyktingförläggningar får väldigt korta kontrakt. Att bygga om kök till storkök enligt alla bestämmelser kostar mycket pengar. Jag förstår om inte företag vågar satsa pengar på förläggningar som kan komma att stängas efter några månader, säger han.

Vill ha kontrollen

Jokarjo AB driver två andra flyktingförläggningar i Norrbotten – en i Porjus och en i Övertorneå. Där lagas maten lokalt i ett storkök. Men det är bara en tidsfråga hur länge till.

– Vår ambition är att all mat i våra flyktingförläggningar ska komma från vårt företag i Skara. Då kan vi bäst kontrollera både priset och kvaliteten.

Priset en hemlighet

Håkan Hansi som är regionchef för Migrationsverket i Norrbotten säger att myndigheten måste följa lagen om offentlig upphandling, när de skriver kontrakt om maten.

– Vi måste ta det billigaste budet, som i det här fallet är Jokarjo AB.

När Nordnytt frågar Bert Karlsson vad företaget får betalt för maten per flykting och dag säger han att det är en företagshemlighet.

– Jag frågar ju inte dig heller vad du har för månadslön, skrattar Bert Karlsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Flyktingar i Norrbotten

Mer i ämnet