Gruvboomens andra sida

Uppdaterad
Publicerad

Den svenska gruvboomen tas emot med öppna armar. Men det finns en annan sida av det skinande myntet.

Arne Müller är journalist på SVT Västerbottensnytt. Och i den rollen har han följt gruvbranschen i både Väster- och Norrbotten. Han har sett glada kommunalråd i kommuner som utan tvekan behöver få arbetstillfällen.

Men han har också sett gamla gruvor som läcker tungmetaller och dödar sjöar, gruvor som dammar och skakar om människor i närheten, gruvdammar som brister och andra negativa miljöaspekter.

Resulterade i bok

Det fick honom att skriva boken ”Smutsiga miljarder – den svenska gruvboomens baksida”. Det är en bok där gruvprojekts miljöpåverkan granskas och där branschen också får en chans att ge sin bild.

– Branschen säger att miljöfrågorna är viktiga. Att man inte vill slarva och sköter miljöfrågorna bra. Och det finns många kunniga tekniker med gedigen erfarenhet, säger Arne Müller.

Läcker metaller

Ett aspekt han tar upp i boken är att miljön tenderar att hamna i bakvattnet när gruvbolag skyndar fram för att få igång intäkterna. Ett exempel är gruvan i Kaunisvaara utanför Pajala där brytningen inleddes, trots att miljötillstånden inte var klara. Eller Blaikengruvan i Västerbotten som försattes i konkurs snart efter starten och kvar finns en öde gruva som orsakar metallutsläpp till omgivande vattendrag.

– Blaiken var ett helt nytt projekt som drevs enligt dagens miljöregler, säger Arne Müller.

I boken avhandlas också riskerna med gruvornas stora dammar. Bara Finland ska enligt internationella mått ha en bättre miljölagstiftning än Sverige. Ändå brast en stor gruvdamm i Finland förra året. Miljontals liter vatten med bland annat kadmium och uran läckte ut.

”Människoliv hotas”

Aitikgruvans damm brast år 2000, med dessbättre begränsade problem. Det är ett av nio gruvdammshaverier i Sverige. Till det kommer ett 50-tal allvarliga tillbud.

– Om någon av dom riktigt stora gruvdammarna brister, då kommer människoliv hotas. Det blir en naturkatastrof, säger Arne Müller.

– Ett exempel är den beskrivning som Boliden själva gjorde av sin nya gruvdamm i Boliden. Där sa man att det skulle handla om en flodvåg, 5-6 meter hög, som riskerade att slå sönder kraftdammarna i Skellefte älv.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.