Enligt lagen,  rättegångsbalken, handlar det om en typ av jäv där domaren eller nämndemannens opartiskhet kan ifrågasättas. Det kallas faktiskt för jäv i lagen trots att det inte handlar om nämndemannens kompisar, släktingar eller om nämndemannens ekonomiska intressen.

Får inte ifrågasättas

-Parterna kan få intrycket av att man tagit ställning, då slår den här bestämmelsen i rättegångsbalken till och då föreligger jäv. Allas uttalanden har inte den kalibern, men det är särskilt farligt att uttala sig på ett sånt sätt att det verkar som om man har en förutfattad mening om bevisningen i målet, säger Christer Ödberg, rådman och domare vid Luleå tingsrätt.

I den här rättegången finns det tillräckligt många domare och nämndemän kvar för att man ändå ska kunna fullfölja rättegången. Men det som hänt sätter ändå ett visst fokus på samspelet mellan media och en domstols ledamöter. Det viktiga är att rättens ledamöter, domarna och nämndemännens opartiskhet inte kan ifrågasättas.

Spontant svar

-Det är inte så lätt att hantera den anstormande journalisthorden och om dom ställer spontana frågor så kan det ju hända att man spontant svarar på någonting. Och om man då har otur så säger man något som inte går an helt enkelt.

-Så här är egentligen media ”medskyldiga”?

-Jag vill inte riktigt uttala mig på det sättet, men jag tycker att det är ganska onödigt att ställa den typen av frågor till rättens ledamöter, säger Christer Ödberg, rådman och domare vid Luleå tingsrätt.