Foto: Henrik Montgomer/TT

Svårt minska tågolyckorna mer

Uppdaterad
Publicerad

Ett tiotal personer omkommer eller skadas allvarligt i olyckor vid järnvägsövergångar varje år. I år har två dödsolyckor inträffat – båda på övergångar utan bommar. Men det är inte där som de flesta dödsfallen sker.

I februari i år omkom en person och en skadades svårt när en minibuss och ett tåg kolliderade på järnvägsspår utanför Åre. Förra veckan inträffade ännu en dödsolycka då en äldre kvinna i bil blev påkörd av ett godståg norr om Mönsterås station.

Den förstnämnda olyckan skedde vid en helt obevakad övergång, den andra där det fanns ljussignaler men inga bommar.

Förra året hade Trafikverket över 5 800 plankorsningar, alltså övergångar där väg och järnväg möts, i drift. I den siffran räknas alla plankorsningar på trafikerade banor in, både de med bommar, ljud- och ljussignal, kryssmärke eller inget skydd alls.

Ytterligare övergångar, både bevakade och obevakade, finns på spår som drivs av andra förvaltare, som Inlandsbanan och olika industrier.

Få passerar

– Vi försöker varna så mycket vi kan, det beror lite på var det är någonstans inom samhället. Men det krävs att folk är uppmärksamma, följer instruktioner och varningar i form av ljud- och ljussignaler. Sedan finns det en del obevakade övergångar också men där är det färre som passerar, säger Helena Rådbo, Trafikverkets samordnare för personpåkörningar.

Från 70-talet till början av 90-talet skedde en kraftig minskning av antalet olyckor vid plankorsningar, då många av korsningarna försågs med bommar och ljud- och ljussignaler för att varna trafikanterna.

– Det fick en markant effekt, då fick vi ner dödstalen mycket. Men nu är det svårare att komma längre. Det är förhållandevis få olyckor som sker, men vi försöker verkligen se över detta och pressa ner talen ännu mer, säger Rådbo.

”Kryper under bommar”

Sedan flera år tillbaka omkommer eller skadas svårt ett tiotal personer årligen i olyckor vid plankorsningar. Men det är inte vid de obevakade eller ”lågt skyddade” övergångarna som de flesta olyckor sker. De senaste årens siffror visar att de flesta dödsfall, då räknas även självmord in, i stället har skett vid övergångar med helbommar.

– Bomanläggningarna är ju inom samhällen där det är många som bor och där passerar mycket människor, så det kan vara en orsak, säger Rådbo.

– Det är folk som kryper under bommar och inte observerar att det kommer tåg. Det bygger på att man är uppmärksam när man passerar järnvägen, men det kanske inte räcker med det utan det kan behövas bättre gångfällor, signaler och varningar också.

Varje år tar Trafikverket bort och bygger om ett antal övergångar. Framöver ska myndigheten också uppdatera sin strategi för hur plankorsningarna runt om i landet ska hanteras.

– Vi ska se över hur vi kan få ner dödstalen ännu mer, vi måste försöka hitta något mer vi kan göra.

Fakta: Övergångar länsvis 2013

Län; Med skydd; Obevakade;

Blekinge;75;7;

Dalarna;310;122;

Gävleborgs;268;38;

Hallands;110;109;

Jämtlands;171;96;

Jönköpings;270;163;

Kalmar;248;94;

Kronobergs;57;8;

Norrbottens;147;36;

Skåne;362;93;

Stockholms;42;29;

Södermanlands;105;17;

Uppsala;76;12;

Värmlands;221;162;

Västerbottens;173;88;

Västernorrlands;279;172;

Västmanlands;124;21;

Västra Götalands;690;430;

Örebro;192;39;

Östergötlands;116;75;

Totalt;4 036;1 811;

Med skydd avses bland annat hel- och halvbommar, ljud- och ljussignaler, gångfällor och kryssmärken.

Till siffrorna tillkommer både bevakade och obevakade övergångar på exempelvis lokalbanorna i Stockholm, Inlandsbanan och privata spåranläggningar.

Källa: Trafikverket (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.