Andrea Lundgren beskriver romanen som en släktkrönika. En berättelse om en familj och dess vedermödor. Och skogen, den besjälade naturen, spelar också en viktig roll i berättelsen.

Man kan nog säja att platsen är Andrea Lundgrens egen uppväxtby

– Bor man i närheten av djupa skogar är det omöjligt att inte hitta på att det finns någonting i dem, säger Andrea Lundgren.

Expressens recensent jämför hennes berättande med Selma Lagerlöf, själv nämner hon Torgny Lindgren och Birgitta Trotsig som inspirationskällor.