Foto: Fredrik Sandberg / TT

Fler kameror men färre trafikpoliser

Uppdaterad
Publicerad

Trafikpoliserna blir färre och fartkamerorna fler. Men kamerornas användningsområde är ytterst begränsat.

Trafikpoliserna blir färre och fartkamerorna fler. Men kamerornas användningsområde är ytterst begränsat.

-Vi kan i princip bara upptäcka hastighetsöverträdelser, säger Anders Drugge vid polisens automatiska trafiksäkerhetskontroll (ATK).

På bara fem år har var femte trafikpolis försvunnit. Samtidigt har antalet fartkameror ökat kraftigt. De första 700 kamerorna etablerades åren 2006-2007 och är nu uppe i omkring 1 300. Men kamerorna är inget substitut för poliser på plats.

-Kamerorna är det mest kostnadseffektiva sättet att få ner hastigheten på vägsträckor med hög olycksrisk. Men för annan beteendeövervakning är det mer effektivt med poliser på vägarna, säger Anders Drugge, chef vid ATK-sektionen.

Var femte bort

Kamerorna kan varken upptäcka rattfylla, farliga fordon eller vårdslöshet i trafik. Många är därför kritiska till utvecklingen med färre trafikpoliser.

-Om man vet att det inte är några kontroller så börjar man nagga i kanterna på vad som är rätt och fel, säger Erling Andersson, tillförordnad chef för polisens trafiksektion i polisregion syd.

Skåne hade tidigare fler än 200 trafikpoliser. I dag delar Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län på 60 totalt.

I region Väst (Hallands och Västra Götalands län) har man 65 trafikpoliser.

Utvecklingen ser likartad ut i hela landet. Enligt Lena Tysk, nationellt trafikansvarig vid polisen har antalet trafikpoliser minskat från 1 500 år 1981, till 498 år 2010 och är nu omkring 400.

Färre stoppas

Alla poliser i yttre tjänst ska visserligen kunna utföra kontroller av hastighet och nykterhet.

-Men vi ger färre böter och det är färre som får blåsa. Det tyder ju på att vi faktiskt stoppar färre bilar, säger Lena Tysk.

Färre döms också till fängelse för rattfylleri och andra trafikbrott. Tysks föregångare kallade utvecklingen för ”nästintill katastrofal”.

Lennart Hjelm, tillförordnade trafikpolischef i region Väst, varnar för att särskilt kontrollerna av yrkesmässig trafik drabbas eftersom de kräver de specialistkunskaper som trafikpoliserna har.

Kamerorna räddar liv

Medan trafikpolisens siffror sjunker sätter fartkamerorna dit allt fler.

-I år väntas vi komma upp i närmare 260 000-270 000 registrerade fartöverträdelser jämfört mot 247 000 förra året, säger Anders Drugge.

Fram till slutet av juni gjordes 137 547 registreringar.

Nästa år tillkommer ytterligare 300 kameror. Men att sätta dit så många som möjligt är inte syftet.

-Vi vill få ner hastigheten på sträckor där vi vet att olycksrisken är väldigt hög. Enligt Trafikverket sparar kamerorna drygt 20 människoliv varje år för att hastigheterna går ner, säger Drugge.

Fartkameror

De första 700 fartkamerorna infördes 2006-2007 och har nu ökat till omkring 1 300. Nästa år tillkommer ytterligare 300 kameror.

Kamerorna är placerade på vägsträckor med hög olycksrisk – främst relativt smala 80-, 90- och 100-vägar där mitträcken saknas.

Syftet med kamerorna är att få ner hastigheterna, inte att sätta dit så många som möjligt. Därför – och för att polisen ska hinna med – är kamerorna inte aktiverade hela tiden.

Källa: Polisen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.