Frisk & fri, riksföreningen mot ätstörningar har svårt att klara sitt uppdrag i Luleå. Samtidigt växer behovet. Och vänder det inte snart måste lokalföreningen i Norrbotten stängas.

– Ja det är ju väldigt tungrott just nu då vi går på knäna praktiskt taget för att vi är alldeles för få personer, alltså vi saknar människor som vill engagera sig, så vi kan inte möta det behov som finns.

Ja läget börjar onekligen bli ohållbart.

Nyligen tvingades man pausa anhörigtelefonen, trots det höga trycket.

Och numer finns bara en, ibland två mentorer för dem med ätstörningar.

Så trebarnsmamman Jenny Larsson driver i princip förening helt själv.

– Så det vi verkligen behöver nu till Luleås lokalavdelning det är ju några fler personer som är villiga att engagera sig som brinner för de här frågorna.

Handlar det om att man måste ge mycket tid?

– Nej det gör ju inte det, det behöver inte alls ta mycket tid, till exempel om man skulle kunna tänka sig att ansvara för att ha en telefontid då handlar det om en timma i veckan, säger Jenny Larsson.

Hur avgörande kan det vara att kunna ringa till er om man är sjuk eller är anhörig till någon som är sjuk?

– Alltså oerhört viktigt, det märker vi ju att många som hör av sig är oerhört tacksamma och tackar väldigt mycket för att någon har svarat i telefonen och att dom har fått ventilera det för det är ju många som inte pratar med någon, berättar Jenny Larsson.