– Det har fått väldigt stort fokus framförallt de senaste åren. Det har nog att göra med sociala medier där vi sprider särskrivningar som vi ser. Särskrivningar är dessutom lätta att hitta vilket gör att många kan vara språkpoliser, säger Nils Dverstorp som forskar i svenska språket på Luleå Tekniska Universitet. Han har tittat på särskrivningar genom tiderna och kommit fram till att det knappast är ett nytt fenomen.

Bellman gjorde fel

– Det råder en felaktig uppfattning om att särskrivningarna ska ha ökat de senaste 30-40 åren. Men det finns ingen forskning som stödjer det.

Han menar att särskrivningarna har funnits så länge som vi använt oss av det latinska alfabetet – vilket är 800 år. Till och med Carl Michael Bellman gjorde några flagranta missar på 1700-talet, som ”Morgon supen”, ”Brännvins flaska” och ”högtids stund”. Nils Dverstorp menar att samma sak som gjorde att det blev fel då gör att det blir fel nu. Orsaken är kort och gott – slarv.

”Svenskan mår utmärkt”

– Det produceras mycket mer text nu för tiden och det som ska ut på nätet korrläses sällan och då blir det mer fel.

Så det skrivs mer text men av sämre kvalitet?

– Nä, det skulle jag inte säga. Vi är många gånger bättre på att rikta våra texter till en viss målgrupp. Så på många sätt är texterna bättre. Sämre är ett relativt begrepp och då beror det på vad man tittar på, säger Nils Dverstorp som för övrigt är övertygad om att svenska språket mår utmärkt och är helt ohotat av engelskan.