Öst

Ålplantering ska få upp beståndet

Uppdaterad
Publicerad

Det har varit ett dåligt år för ålbeståndet och invandringen av ål till Östersjön har minskat. Nu har fiskare i Östergötland tagit saken i egna händer och planterar ut ålyngel i den östgötska skärgården.

– Här är de små liven. De är inte större än skosnören, säger Björn Aronsson som samtidigt försöker hindra ålynglen från att smita ur frigolitlådan de förvarats i.

Han har varit yrkesfiskare i hela sitt liv och är en av 20 fiskare i Östergötland som har särskilt tillstånd att fiska ål. Men ålen är en hotad art och Björn Aronsson har själv sett att det har varit sämre med ål i år.

Mindre invandring

Färre ålyngel har lyckats ta sig från Sargassohavet och in mot Europas kuster, vilket påverkar beståndet i Östersjön.

Därför har Östergötlands kustfiskareförbund, där Björn Aronsson är ordförande, själva betalat drygt 15 000 kronor för att sätta ut 3000 ålyngel i den östgötska skärgården. Det är en satsning för att gynna det framtida ålfisket i Östersjön.

– Vi tyckte att någonting borde vi väl göra. Vi är ju ålfiskare de flesta av oss yrkesfiskare som är kvar, men vi är så pass gamla så förmodligen kommer inte vi få fiska den här ålen. Den vandrar nog inte ut förrän om 15 år ungefär, säger Björn.

Bidrag åt västkusten

Förra året bidrog staten och EU med 5 miljoner kronor för utsättning av ål. Men sedan ålfiskeförbudet infördes 2007 har anslagen bara gått till utsättningar på västkusten.

Det beror på att ålarna där bedöms ha större chans att klara sig på väg till Sargassohavet i nordvästra Atlanten. Dit simmar ålar från hela världen för att föröka sig. Sedan sprids förhoppningsvis larver och ålyngel tillbaka med Golfströmmen till de Europeiska vattnen.

Mer stöd åt östkusten

Men Björn Aronsson och hans kollegor anser att även ostkusten borde få mer stöd till utsättning.

– Vi tycker att det är lite feltänkt. Ålen är ju en del av vår fauna här ute. I skärgården på ostkusten finns hur mycket fina uppväxtområden som helst för ål, där de kan växa sig stora och fina. Kruxet är bara att de ska ta sig ut genom Bälten och Öresund.

För även om ålfisket är hårt reglerat idag så finns det andra som hotar ålens väg till och från Sargasso.

– De har en tuff resa framför sig. Mycket rovfisk och fåglar, allt möjligt som tycker det är gott med ål. Men om 15-20 procent av de här ynglen skulle överleva, vilket är väl möjligt, så har vi ju gjort nytta, säger Björn Aronsson.

Ålens liv

Sedan 1 maj 2007 råder generellt förbud att fiska ål. Endast den som har särskilt tillstånd från Havs- och vattenmyndigheten får fiska ål.

I sötvatten finns det dock vissa vattenområden som är undantagna från ålfiskeförbudet och där fritidsfiske är tillåtet.

Ål finns i de flesta svenska vatten men bestånden i norr och i inlandet är på flera håll väldigt glesa.

Europeisk ål har ett spektakulärt fortplantningsmönster. När ålen vuxit upp kan den vandra 700 mil bort, till Sargassohavet.

Där förökar den sig men dör efteråt. De nya ållarverna transporteras sedan med strömmar mot Europas kuster, vilket kan ta 1-3 år.

Där växer ålen sedan till sig i 15-20 år innan den återvänder till Sargassohavet.

Det finns emellertid inga säkra bevis för att ål från Sverige faktiskt når ända till Sargassohavet. Det längsta forskare har kunnat spåra en svensk ål är till i närheten av Azorerna.

Källor: Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges lantbruksuniversitet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.