Ingen självklarhet att säga ifrån

Uppdaterad
Publicerad

Många skolelever kan lätt enas om att mobbning är fel. Men när man själv blir åskådare till att en klasskamrat utsätts är det inte lika enkelt att avgöra vad som egentligen är mobbning och om man ska ingripa. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

Trots att många elever egentligen är emot mobbning, utsätts omkring 60 000 skolelever i Sverige regelbundet för mobbning. Det motsvarar 1-2 personer i varje klass, enligt statistik från Skolverket och organisationen Friends.

– I mina intervjuer pratar många om att mobbning och kränkningar är något som de tycker är felaktigt och de upprörs över att det ens förekommer, säger Camilla Forsberg, doktorand i pedagogik vid Linköpings universitet.

#mobbning

Fysisk mobbning allvarligare

Men att säga ifrån är ändå inte alltid en sjävklarhet. I sitt forskningsprojekt har Camilla Forsberg intervjuat elever i mellan- och högstadiet för att ta reda på hur de resonerar kring mobbningssituationer och varför det är så svårt att ingripa när man ser någon som behandlas illa.

– När det rör sig om fysisk mobbning, till exempel slag och sparkar, då är eleverna mer benägna att benämna den typen av situationer som allvarliga. Medan andra slags incidenter, utfrysning eller någon som är ensam på raster, kanske inte alltid betraktas som mobbning eller som en allvarlig situation, säger Camilla Forsberg.

Ansvar att hjälpa en vän

Om man som klasskamrat väljer att agera mot mobbningen beror, enligt Camilla Forsberg, dels på hur allvarlig man bedömer att situationen är, men minst lika viktigt är vilken relation man har till de inblandade.

– En faktor som slår igenom väldigt starkt i elevernas resonemang är vilken relation man har till den som är utsatt. Om man är vän med den personen har man ett högre ansvar att ingripa, säger Camilla Forsberg.

Men samtidigt kan det bli komplicerat om man är kompis med de som mobbar eller om man bedömer att situationen är för riskfylld för en själv.

– Att till exempel berätta för en lärare kan upplevas som riskfyllt ifall någon skulle få reda på vem det var som berättade. Då händer det att man intar en passiv roll istället, vilket innebär att man inte gör någonting alls.

Involvera elever

Siffrorna över hur många barn som utsätts för mobbning har sett ungefär likadana ut i tjugo år, trots insatser i skolan. Camilla Forsberg tror att skolorna kan bli bättre på att ta hjälp av elevernas egna erfarenheter i arbetet mot mobbning.

– Skolorna bör försöka skapa sig en kartlagd bild av hur mobbningssituationen ser ut på ens egen skola och involvera eleverna i samtalet om hur man ska jobba med de här frågorna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#mobbning

Mer i ämnet