Öst

Poliser: Spridning av barnporr ökar

Uppdaterad
Publicerad

Spridningen av barnpornografi ökar, barnen är yngre och övergreppen grövre. Det upplever poliser runt om i världen, enligt en ny undersökning.

– Tekniken har underlättat för alla människor, så även för förövarna, säger Thomas Andersson på Ecpat.

Ständig uppkoppling och en mobil med möjlighet att direkt både filma och ta bilder och sedan snabbt dela materialet. Det pekas ut som en avgörande orsak till att dokumenterade sexuella övergrepp på barn, så kallad barnpornografi, sprids allt lättare.

– Den förövare som för tjugo år sedan var intresserad av övergreppsmaterial på barn var dels en väldigt ensam person i sitt brott och hade dels en väldigt begränsad tillgång till material. I dag kan du hämta hem ett helt bibliotek som man har arbetat på flera år att bygga upp med en knapptryckning. Dessutom kan du träffa likasinnade, diskutera och normalisera övergreppsprocesserna, säger Thomas Andersson, pressekreterare på Ecpat.

Alltid kvar

Göteborgsbaserade företaget Netclean, som arbetar med att ta fram tekniska lösningar för att stoppa spridningen av övergreppsmaterial på barn, har gjort en enkätundersökning bland 368 poliser som är specialiserade på att utreda den här typen av brott.

Över 80 procent av de tillfrågade poliserna, som kommer från 28 olika länder, svarade att de upplever att mängden bilder och filmer som visar barn som utsätts för sexuella övergrepp, har ökat de senaste tre åren.

– Lägger du upp en bild på nätet, då ligger den där, för eviga tider. Lägger du upp en bild till, så är det dubbelt så många. Så det är klart att tillgången ökar. Vi hittar nästan alltid gammalt material i alla beslag, men vi hittar också nytt material, säger Björn Sellström, kriminalkommissarie vid polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn.

– Jag kan konstatera att om vi går ut på en fildelningssajt och letar efter en person som delar barnpornografi, då hittar vi alltid folk som gör det. Vi skulle kunna jobba med det jämt.

Social fobi

Många poliser i undersökningen säger också att barnen blir allt yngre och övergreppen grövre. De barn som utsätts kan ibland senare utveckla till exempel social fobi – att hela tiden gå och tänka att den du möter på stan, biträdet i mataffären eller din granne kan ha sett bilderna eller filmerna gör det svårt att bearbeta övergreppen.

– Oavsett om det gått ett, tre, fem eller tjugo år, så vet du att det här finns kvar och sprids på nätet och folk kommer ladda hem det här materialet. Brottet försvinner helt enkelt aldrig och det har naturligtvis en väldigt negativ påverkan, säger Thomas Andersson.

Han efterlyser en teknikneutral lagstiftning men framförallt mer samarbete, för att få stopp på barnpornografibrotten.

– För att få stopp på det räcker inte lagstiftning. Det behövs ett brett samarbete, både internationellt och nationellt mellan rättväsende, civilsamhälle och internet- och telekomföretagen.

Poliserna om barnpornografibrotten

  • 97 procent av poliserna upplever att deras arbetssituation blivit allt mer krävande det senaste året, av dem säger 80 procent att orsaken är att de hanterar fler fall, och mer material per fall.
  • 81 procent säger att de tre senaste åren har antalet bilder och filmer som visar sexuella övergrepp på barn ökat.
  • 43 procent säger att våldet mot barnen i materialet har blivit grövre de tre senaste åren. Dessutom har offren blivit yngre.
  • 63 procent upplever att olika anonymiseringstekniker är en av de största utmaningarna för att kunna identifiera och gripa förövarna.
  • 83 procent av poliserna upplever att allmänheten är omedvetna om omfattningen av problemet.

Totalt har 368 poliser från 28 länder, bland andra Sverige, Australien, USA, Frankrike och Malaysia, svarat på enkäten, alla specialiserade på att utreda barnpornografibrott.

Undersökningen är gjord av Netclean, ett företag som jobbar med tekniska lösningar för att stoppa spridningen av övergreppsmaterial på barn.

Källa. Netclean

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.