Anna Johnsson Harrie, lektor och forskare i samhällsämnenas didaktik vid Linköpings universitet, har granskat två läromedel för gymnasieskolan om industrialiseringen i Sverige och arbetsmarknadens parter – ”Tillväxt” från Svenskt Näringsliv och ”Arbetslivet – om arbetsmarknaden i Sverige och världen” från Arena Skolinformation.
– Samhällslärarna är utsatta. Många aktörer vill in i skolan och ge sin bild av samhällsutvecklingen, konstaterar Anna Johnsson Harrie.
Enligt de få riktlinjer som finns för sponsrade läromedel ska de vara opartiska.
– Men det är uppenbart i denna granskning att de inte är det. Istället blir det upp till de enskilda samhällslärarna att använda läromedlen på ett klokt sätt, säger Anna Johnsson Harrie.
Skiljer sig rejält
Båda böckerna är i stort överens om historieskrivningen och berättar att ”det var eländigt förr” och ”nu har det blivit bättre”. Det är när man kommer till frågan ”Hur har det blivit bättre?” som de skiljer sig åt rejält.
Svenskt Näringslivs lärobok hyllar de driftiga entreprenörer som skapade Sveriges tillväxt och välstånd. Arbetarna beskrivs som offer för eländet under 1800-talet och nutidens välfärdsvinnare. Fackföreningarna nämns överhuvudtaget inte.
Och i boken från Arena Skolinformation råder omvända världen. Där berättas det att arbetarna själva lyckades ta sig ur eländet på 1800-talet genom att bilda fackföreningar och en gemensam kamp. Här lyser uppfinnare, företagare och tillväxt med sin frånvaro.
Sponsrade läromedel
- 2004 utarbetade Skolverket, Konsumentverket och Svenska Kommunförbundet (nuvarande SKL) ett antal riktlinjer.
- Det finns ingen lagtext som uttryckligen förbjuder sponsrade läromedel. Enligt skollagstiftningen får de endast fungera som ett mindre komplement till ordinarie undervisningsmaterial.
- Läroplanen ställer krav på saklig och allsidig undervisning.
- Enligt skollagen ska läromedel i huvudsak vara skattefinansierade. Sponsorerna får heller inte göra reklam eller uppmana till konsumtion.
Källa: Fokus