För grön grupp har skoldagen precis startat, och det är Anna-Marias första. Läraren skriver ”Välkommen Anna” på tavlan, varpå alla barn i klassen utropar frasen för full hals.

Ett första möte

Precis som för eleverna runt omkring Anna-Maria är mottagningsskolan i Norrköping det allra första mötet med svensk skola.

Det är hit, till lokalerna i Lindö, som alla nyanlända barn i kommunen kommer, innan de ska ut i ordinarie grundskoleklass.

Här går eleverna i två månader, medan deras kunskapsbakgrund kartläggs samtidigt som de förbereds för ordinarie skolklass.

– Jag tycker att det är roligt att läsa och skriva i skolan. Jag ska bli fotbollsspelare, säger Mamadou Barry, en av Anna-Marias nya klasskompisar.

– Jag gillar mottagningsskolan för vi lär oss svenska, säger Larisa Dzinic.

Längre väntetider

Men under de tre senaste månaderna är det många nyanlända barn som har fått vänta länge på att få börja sin utbildning i Norrköping.

Kommunen ska sätta dem i skola inom max en månads tid, men det har man inte lyckats med. Därför har flera barn fått vänta i två månader på att få komma till mottagningsskolan.

– Vårat mål är en månad, men det har kommit fler och mottagningsskolan har bara haft 60 platser, säger Margareta Rosell, enhetschef på Inerkulturella språkenheten i Norrköping.

Fördubblar verksamheten

Nu har kommunen dock bestämt att mottagningskolan behöver bli större.

När 1 november ska skolan därför ha flyttat till De Geers lokaler i centrala Norrköping, samt ha blivit dubbelt så stor.

– Vi måste utöka på grund av det stora inflödet av nyanlända. När augusti började hade vi 60 platser, men ändå var det 89 barn till som skulle börja. Då blev vi tungna att i princip fördubbla verksamheten, säger tillförordnad rektor på mottagningsskolan, Gert Skärlina.

De 60 platser som skolan i dag har, kommer alltså att bli 120. Gert är däremot inte säker på om utökningen kommer att räcka.

– Vi får se om kapaciteten räcker, Men enligt beräkningen ska den det, för mottagandet, säger han.

Svårt att hinna

Just nu går det snabbt. På både Linköpings och Norrköpings kommun säger man att utmaningen är att det kommer fler barn på kort tid. Och att det är svårt att hinna med.

Till mottagningsskolan i Norrköping kommer det nya barn varje vecka. Och för vissa, som för Anna-Maria som ännu inte kan svenska eller engelska, har skolan inte hunnit skaffa en tolk eller en modersmålsstödjare.

Därför kan inte heller SVT prata med Anna-Maria när vi besöker skolan.

”Barn jag inte kan prata med”

– Det svåraste i mitt jobb är språket. Jag har barn som jag inte kan prata med. Men det funkar. Vi löser dagen tillsammans med barnen, säger Monica Andersson, lärare på mottagningsskolan.

Monica berättar att hon ofta får ta hjälp av eleverna för att förklara så att alla barn förstår.

– Vi får peka, använda kroppen och bilder. Det går bra för alla vill så gärna lära sig, säger hon.