Norrköpingsbor drabbas tidigare av demens

Uppdaterad
Publicerad

Demens är efter hjärt-kärl- och cancersjukdomar en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Nya siffror visar att Norrköping ligger i topp i landet när det gäller demenssjukdomar i lägre åldrar.

Demenssjukdomar är vanligast i 80-90-årsåldern, men siffror som Svenska demensregistret tagit fram åt SVT Östnytt visar att demenssjuka i Norrköping är nio år yngre jämfört med övriga Östergötland och Sverige.

– Det är mycket allvarligt, det tyder på ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, men också själva demenssjukdomarna är ju dödliga, säger Anne Ekdahl, ordförande för Svensk geriatrisk förening och forskare och läkare i Norrköping.

Inte bättre på diagnos

I genomsnitt är de drabbade Norrköpingsborna 72 år när de får sin diagnos, mot 78 år i Östergötland och 81 år i riket.

– Det är ett genomsnitt och då kan vi räkna med att det också finns flera betydligt yngre dementa i 40 och 50-årsåldern. Och att det ser ut så beror inte på att vi är bättre på att diagnostisera än övriga Östergötland och riket, säger Anne Ekdahl.

Beror på dålig folkhälsa

En jämförande studie mellan Linköping och Norrköping visar att nära dubbelt så många Norrköpingsbor mellan åren 2002 och 2006 dog i hjärtinfarkt.

Och så gott som hela den senaste 50-års perioden har det värre ut i Norrköping när det gäller hjärt-kärlsjukdomar.

– Demens och hjärt-kärlsjukdomar hänger ihop med en dålig folkhälsa, säger Anne Ekdahl.

Norrköping är en gammal industristad där invånarna har lägre utbildning, människor har inte samma kunskap om vad de ska äta, hur de ska motionera och ta hand om sig. Det är en folkbildningsfråga, fortsätter hon.

Mer resurser till Norrköping

Det krävs mera resurser i Norrköping än övrig länet för att vända trenden, menar Anne Ekdahl.

Hon vill se mer pengar till skolhälsovården, till folkbildning i förebyggande syfte men också fler specialister inom äldrevården. Socialstyrelsens genomgång visar till exempel att nära 50 procent av dem som fått en demesdiagnos inte följs upp.

– Tänk om vi skulle göra så med cancerpatienter. Ge dem diagnosen och sedan inte återkomma. Det skulle vara helt oacceptabelt, säger Anne Ekdahl.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.