På VTI i Linköping pågår forskning. De första resultaten presenterades på Transportforum som öppnades på onsdagen.
På Väg- och Transportforskningsinstitutets rullbana för halktest av däck, testas inte bara bildäck. För första gången i världen testar man nu cykeldäckens effektivitet på snö och is.
Orsaken är att alltfler cyklar även på vintern. Den tid då cykeln åkte ner i källaren så fort första snön föll, är förbi sedan länge. Något som märks på olycksstatistiken. Upp mot 80 procent av alla allvarliga singelolyckor med cykel som inträffar under vintermånaderna, beror på halkan. Av alla cykelolycker som sker under året är 20 procent halkrelaterade.
Därför satsar nu VTI:s särskilda cykelforskare Anna Niska och hennes kolleger på att utveckla en metod för att testa cykeldäck så att man med säkerhet kan informera cyklister om vilka däck som är bäst på snö och is.
Och de första resultaten från forskningen pekar på att det inte bara handlar om antalet dubb i däcken.
– Nej, så är det. Vi har testat cykeldäck med få dubb i och funnit att det är lika bra som däck med många dubb i. Orsaken vet vi inte än, men vi tror att det har att göra med placeringen av dubben plus gummiblandning och övriga mönster i däcket, säger Mattias Hjort, en av forskarna i gruppen.
Även om kärnan i VTI:s forskning kring cykel och säkerhet vintertid, handlar om underhåll av cykelbanor, så ser forskargruppens ledare, Anna Niska allvarligt på att utveckla en fungerande testmetod som kan leda fram till det optimala vinterdäcket för cyklar.
– Vi ser det ur flera perspektiv. Naturligtvis olycks- och skadeproblemen, men även ur ett folkhälsoperspektiv. Ju fler som kan fortsätta att cykla säkert på vintern, desto bättre för folkhälsan. Statistiken pekar ju på att vi blir väldigt passiva och stillasittande på vintern, med ökade hjärt- och kärlsjukdomar som följd, säger hon.
Hon tror också att VTI i är först i världen med att ge sig in i den här lite udda forskningsgrenen.
– Men många är intresserade. Naturligtvis branschen själv, men även försäkringsbranschen som i vårt fall ger oss forskningspengarna.
Och vi har blivit kontaktade av norska intressen som tycker det är spännande, det vi gör.