Få boenden för yngre dementa

Uppdaterad
Publicerad

Många tusen dementa yngre än 70 år skulle behöva ett särskilt boende. Ändå kan bara var tionde kommun erbjuda det. I vårt område är det bara Linköping och Nyköping.

Peggy Bergman från Gnesta letar efter ett boende till sin pappa i Norrköping för att han ska få en trygg vardag med livskvalitet.

Idag är Peggy Bergman med sin far Leif på utflykt. Det är Klubb 25 som arrangerar, en kommunal dagverksamhet för unga med demens upp till 70 år. Halva gänget, fem deltagare och två personal, har tagit klubbens buss ut till Getå för att promenera och fika i ravinen.

– Det är underbart, säger Peggy Bergman. Pappa blir lugn, glad och behöver verkligen röra på sig. 

Fem dagar i veckan går Leif till 25:an. Han är 68 år och har en vaskulär demenssjukdom. Här är det samma personal varje dag.

– Det händer saker varje dag men i ett lugnt tempo, i en trygg grupp, säger Peggy.

Hemtjänsten fungerar inte

Men morgon, kväll och helger är det hemtjänsten som gäller och där kan det vara en mängd olika personer.

– Och vissa av dem behandlar inte min pappa på ett bra sätt. Pappa blir stressad, arg och ledsen, säger hon.

– I morse när jag mötte honom till exempel, hade han haft en personal som han inte tycker om. Jag skulle krama om honom men han blev kall och vände sig bort och sa att jag inte skulle röra honom. Det gör ont. Det tog flera timmar innan han mådde bra igen, säger hon.

Tvingas leta särskilt boende

Så trots att Leif får utmaningar och stimulans på 25:an så har Peggy börjat leta efter ett särskilt boende för unga med demens.

Hon har besökt demensboende för äldre, ofta i 80-90 års ålder, både i Norrköping där Leif bor och i Gnesta där hon själv bor.

– Men det har inte känts bra. De har inte tillräckligt med resurser och på ett ställe var ventilationen undermålig. Det luktade illa. Man är ju inte dum i huvudet bara för att man är dement, säger hon.

Svårt att hitta boende

Peggy har det inte lätt. Bara tolv procent av Sveriges kommuner kan idag erbjuda ett demensboende för yngre under 70 år. Det visar Socialstyrelsens granskning. I vårt område har bara Linköping och Nyköping uppgett att de har den typen av boenden.

– Och skulle man få en plats på ett särskilt boende så mister man sin plats i dagverksamheten, säger Peggy.

Men efter utflykten med Klubb 25 följer vi med Peggy till Fruängskällan i Nyköping och deras särskilda boende för unga med demens.

Inte bara för unga

På Nyköpings kommuns hemsida står det att Fruängskällan har 12 platser för unga dementa. Men det visar sig att kvarboendeprincipen gäller så den unga som flyttar in får bo kvar tills den dör och då blir det blandade åldrar.

De boende är också olika långt gångna i sina sjukdomar.

– Det är inte bra. Vi skulle vilja ha en avdelning med bara unga under 70 år. De är ofta mycket mer fysiska och behöver stimuleras för att bibehålla det de kan göra på ett helt annat sätt än de som är äldre, säger undersköterskan Annika Bengtsson.

Personalen får tänka till

Men personalen är demensutbildade och jobbar med att stödja individen.

I det vardagliga får de boende hjälpa till med att baka, torka av borden, gå ut med soporna och trädgårdsarbeta.

– Det finns mycket man kan göra, det gäller bara att personalen tänker till och det behöver inte ta så mycket längre tid, säger undersköterskan Johanna Axelsson.

Svårt komma ut ur huset

Men att ta de tolv boende på utflykter utanför huset skulle personalen vilja göra i mycket högre utsträckning än idag.

Ska man exempelvis gå på en fotbollsmatch så får det trixas och fixas. De är tre personal på dagen, tre på kvällen och överlappar varandra bara ett par timmar mitt på dagen.

Peggy kluven

Och Peggy Bergman känner sig kluven efter besöket.

– Personalen var jättebra. Kunniga och såg varje individ, men jag är rädd för att det inte finns resurser nog för att min far ska få en meningsfull tillvaro. Han behöver ha aktiviteter varje dag som promenader, spela pingis, utflykter. I helgen åkte han skridskor med barnbarnen. Men eftersom han tappat initiativförmågan så behöver han ledsagning. Frågan är om han kan få det här?

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.