Fattiga barn idrottar mindre

Uppdaterad
Publicerad

Barn i hushåll med dålig ekonomi idrottar mindre än andra barn. Men det finns krafter som vill ändra på det. I Hageby i Norrköping pågår just nu flera satsningar.

– Det har blivit en klassfråga här ute i Hageby när det gäller idrott, säger Karim Arzouni, ledare i Hageby idrottsförening.

Vad är skälen till det?

– Det är ganska många skäl. Det kan vara att det är låginkomstagare som bor i området, människor som är utförsäkrade från Arbetsförmedlingen och som har det dåligt ställt, och många nyanlända.

För sju år sedan fanns det 16 ungdomslag i Hageby IF, härom året fanns det inte ett enda.

Trenden rimmar väl med en undersökning som Ungdomsbarometern (länk till PDF) har gjort. Där fick barn svara på frågor om hushållets ekonomi, och hur ofta de tränade eller motionerade.

Många hushåll med försörjningsstöd

I undersökningen svarade betydligt fler barn i hushåll med inkomster långt under medel att de tränar ”sällan eller aldrig”. Det vanligaste svaret från barn i hushåll med god ekonomi, var att de tränar flera gånger i veckan.

I stadsdelen Hageby i Norrköping har många hushåll försörjningsstöd, eller socialbidrag som det kallades tidigare. Men sedan friskolan Kunskapsljuset gick in och stöttade finns det just nu två ungdomslag i Hageby IF, snart finns det fyra.

– Det handlar om att våra bussar till exempel står still på helgerna, så vi åker med dem till våra bortamatcher. Vi sponsrar vissa aktiviteter, vi försöker underhålla barnen på fritiden också på olika sätt, säger Isam Bardaqji, huvudman på Kunskapsljusets friskola.

”Jag tycker att det är riktigt bra”

Samtidigt har Riksidrottsförbundet bestämt sig för att försöka få fler ungdomar att aktivera sig. I samarbete med fritidsgården Hagebyhus smygstartade projektet ”organiserad spontanidrott” i november. Flera idrottsföreningar kommer att visa upp sin verksamhet.

När SVT Östnytt kommer på besök handlar det om amerikansk fotboll.

– Jag tycker att det är riktigt bra. Dels så tycker jag att Hageby och områdena runt omkring behöver ha någonting som kan engagera ungdomar upp till 20-25 år, och så tror jag att vi som idrottsföreningar kan sprida våra idrotter till ungdomar som kanske inte kommer till våra vanliga träningar. Så jag tycker att det är bra, säger Niklas Svensson, ledare i Norrköping Panthers.

– Det är roligt. Man får träna mycket. Det är svettigt och roligt, säger Isuf Ramadanovic som är där och provar en ny sport.

Fritidsgården viktig

Fritidsgården är viktig i sammanhanget. Det är personalen där som uppmuntrar ungdomarna att vara med, och de går gemensamt upp till idrottshallen, strax bredvid.

– Min roll är att samla ihop grabbarna och tjejerna för att få dem verksamma och aktiva efter skolan. Vi har fått den här tiden på torsdagar för att kunna aktivera ungdomar som inte har någonting att göra, säger Per-Olof Helgsten, fritidsledare på Hagebyhus.

Svårt hitta ledare och eldsjälar

Tanken är att det ska vara kravlöst. Ingen anmälan i förväg, ingen avgift. Spontant, men organiserat. Riksidrottsförbundet har valt ut elva orter i landet att delta, bland dem finns Norrköping och Eskilstuna.

Östergötlands idrottsförbund har sedan valt att genomföra satsningen i just Hageby.

Men att en del föräldrar inte har råd att finansiera sina barns idrottande är inte det enda skälet till att Hageby IF har färre lag nu än tidigare. Man har dessutom haft svårt att hitta ideella ledare och eldsjälar.

– Det vi har sett är att det inte finns idrottsföreningar där. Förr i tiden till exempel så fanns det jättemånga fotbollslag. Det har minskat. Folk i dag vill ha närheten till idrott. Ska man spela fotboll så vill man ha det så nära som möjligt, säger Christin Ekwall, idrottskonsulent på Östergötlands idrottsförbund.

Hon hoppas att det här projektet kan bidra till att idrottsföreningar som inte direkt har sin hemvist i Hageby kan starta upp verksamhet där ändå, om tillräckligt många barn i området vill vara med i föreningen.

”Mycket prat om fair play”

I idrottshallen är det full fart under kvällen. En av deltagarna är Amanda Kekonius. Hon tränar redan regelbundet med ett lag i amerikansk fotboll och ser den här kvällen som extraträning.

– Det är bra här. Vi är inte så många i mitt lag som spelar, för tjejer, så det är bra att alla får veta att det finns, säger hon.

Ica och Folkspel är med och stöder projektet ”Organiserad spontanidrott” ekonomiskt, som ska pågå i fyra år. Faller det väl ut ska konceptet spridas till andra platser. I vår kommer ett tiotal idrottsföreningar visa upp sina sporter i Hageby, allt från karate till badminton.

Men åter till huvudfrågan – varför skulle det vara ett problem att barnen i Hageby inte idrottar lika mycket som förr om åren?

Karim Arzouni har sin syn klar. Han menar att fotbollsträningen inte bara handlar om själva idrottandet.

– Vi har mycket prat om fair play. Mycket prat om disciplin över huvud taget, mycket skolarbete, hur man är som kompis, hur man beter sig utanför skolan mot vuxna människor och i samhället. Vi satte en gräns från första början och det är det vi rider på nu, vi har skördat frukten, och vi ser det på skolan, där jag jobbar, att de sköter skolan bättre. De är utvilade. De har inte samma energi som de hade förut. Nu är de lite mer trötta, deras negativa energi försvinner med hård träning, säger han.

HUR OFTA TRÄNAR/MOTIONERAR DU?

Sällan eller aldrig

4 procent av barnen i de familjer som har en inkomst långt över medel.

8 procent av barnen i de familjer som har en inkomst över medel.

15 procent av barnen i de familjer som har en inkomst under medel.

22 procent av barnen i de familjer som har en inkomst långt under medel.

Källa: Ungdomsbarometern

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.