Svartmunnad smörbult. Foto: Rickard Gustafsson

Främmande arter kostar miljarder

Uppdaterad
Publicerad

I takt med ökad världshandel blir riskerna för spridning av främmande arter allt större. I Sverige kostar skador och kontroller av de här främmande arterna miljarder kronor årligen – och vissa av dem hotar nu att slå ut våra inhemska arter.

Den rödlistade flodpärlmusslan är en av våra akut hotade stormusselarter i Sverige. Vid Lillån utanför Boxholm görs en inventering, som en del av den nationella miljöövervakningen.

Men flodpärlmusslan hör inte till de arter som kallas främmande.

– En främmande art är en för Sverige inte önskvärd art. Ofta en invasiv art som kommer från utlandet. De kan ställa till problem både för andra arter som lever i sjöar och vattendrag och för oss människor, säger Jakob Bergengren, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Kostar miljarder

Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. De nya arterna kan konkurrera ut inhemska arter eller föra med sig sjukdomar och på så sätt påverka hela ekosystemet.

Kostnaderna för skador och kontroll av främmande arter ligger i Sverige nånstans mellan 1,1 och 4,5 miljarder kronor per år, enligt siffror från Sveriges Lantbruksuniversitet.

Ökar varje år

Vissa främmande arter, som till exempel signalkräftan, har planterats ut avsiktligt. Andra kommer hit via handel eller fartygstrafik.

– De flesta dör, men en del arter klarar av att leva kvar. Och är den en hane och en hona och de klarar av att föryngra sig så kan det gå ganska snabbt, säger Jakob Bergengren.

I Sverige finns i dag, enligt Havs- och vattenmyndigheten, drygt 2.000 främmande arter och antalet ökar för varje år.

Ett hundratal av dem räknas som invasiva och det är de arter som kommer via vatten som snabbast ställer till problem.

Vandrarmusslan

Vandrarmusslan kom till Sverige och Mälaren på 1920-talet, sannolikt med barlastvattnet på fraktbåtar från Kaspiska havet.

– Dels rent biologiskt så konkurrerar den ut de inhemska arterna. Den växer egentligen på allting som är hårt och är det en sandbotten så är det enda hårda som finns de svenska musslorna. Då sätter den sig och täcker dem och och tar all föda, så de dör ganska snart, säger Erik Årnfelt vid Länsstyrelsen Östergötland.

Dessutom riskerar vandrarmusslan att sätta igen pumpanläggningar och skada slussar, samtidigt som badande människor kan skära sig.

Sprider sig snabbt

Det var för två år sedan som vandrarmusslan dök upp i Bråviken utanför Norrköping och sedan dess har den bland annat hittats i stora mängder i sjöarna Glan och Roxen, men även i Motala ström och Göta kanal-systemet.

– Det viktiga än så länge är att vi inte har hittat några uppströms Roxen. Och vi vill för allt i världen inte att den följer med upp i Stångån, Motala ström eller i kanalen med båttrafiken, säger Erik Årnfelt.

Vad skulle kunna hända då med utbredningen?

– Har den väl kommit upp så kan den alltid flyta nedströms med vattenströmmen. Så får den ett fotfäste högre upp i systemet så kommer hela sträckan nedströms bli full, säger Erik Årnfelt.

Det finns även en risk att vandrarmusslan kan komma att sprida sig upp till sörmländska sjöar, som till exempel Båven.

Ny EU-förordning

När musslan väl etablerat sig i ett vatten går det inte att få bort den därifrån.

I våras beslutade Europaparlamentet om nya lagar för hur vi inom EU kan förebygga spridningen av invasiva främmande arter. Det handlar bland annat om upprättandet av en förteckning över dessa arter, som därmed inte får föras in i EU, transporteras, säljas, odlas eller släppas ut i naturen.

Kopplat till detta lägger i september flera svenska myndigheter fram en gemensam rapport, där Artdatabanken tagit fram nya och tydligare kriterier för vad som är en invasiv art, vilka hot de här arterna kan utgöra och vilka åtgärder som kan bli aktuella.

Svartmunnad smörbult

En av de främmande arter som tros orsaka mest skada är den svartmunnade smörbulten, som konkurrerar ut andra bottenlevande fiskar.

I svenska vatten har den hittills hittats utmed Blekingekusten, i Göteborg, Stockholms skärgård, i Bråviken utanför Kolmården och i Klintehamn och Visby.

– I Visby finns det extremt mycket. Det började med att en kompis hittade en individ för några år sedan och i dagsläget så får man hur mycket som helst, säger biologen Mattias Andersson.

Provfiske runt Gotland

Länsstyrelsen har nu beslutat om provfiske i flera gotländska hamnar för att få en bättre bild av hur stor förekomsten av svartmunnad smörbult egentligen är runt ön.

– Det har kommit fiskyngel eller rom med barlastvatten från fartyg från andra länder. Sedan är den svartmunnade smörbulten en väldigt tålig fisk, så den klarar både låga och höga temperaturer. Den förökar sig upp till sex gånger per år och är aggressiv, så det blir väldigt många väldigt snabbt, säger Mattias Andersson, som också kommer att hålla i provfisket.

Flera vattenväxter

En annan främmande art som breder ut sig allt mer – särskilt i Mälaren och Sommen – är den näckrosliknande sjögull, som bildar täta mattor på vattenytan och förändrar ljusförhållandena så att andra växt- och djurarter påverkas.

Den förvildade vresrosen har i sin tur etablerat sig på flera gotländska sandstränder och i Motala lägger kommunen årligen mellan 50.000-100.000 kronor på bekämpning av jättelokan, som även den från början fördes in till landet som en prydnadsväxt.

Försöker stoppa

– Jag tror att vi kommer att leva med att vi får allt fler och en ganska stor påverkan av invasiva arter. Vi kommer att få ett varmare klimat och vi kommer att ha andra arter är vi har i dag som kommer att trivas i Sverige. Det är ju ett problem, men så länge vi har en vettig miljöövervakning och en intresserad allmänhet som rapporterar så kan vi i alla fall försöka stoppa de arter som kommer så fort som möjligt, säger Jakob Bergengren från Havs- och vattenmyndigheten.

Hur mår då flodpärlmusselbeståndet i Lillån? Läs mer om det i den separata artikeln nedan.

Exempel på främmande arter

Tigermärla, kinesisk ullhandskrabba, signalkräfta, vandrarmussla, spansk skogssnigel, mårdhund, brun råtta, mink, amerikansk kammanet, vattenpest, svartmunnad smörbult, sjögull, vresros, jätteloka, rovvattenloppa, havsborstmask.

Här kan du själv rapportera in fynd av arter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.