På vissa skolor skrotas nu undervisningen helt – vilket oroar industriföretagen.
En felaktig bild
Industriprogrammet är det minst valda i gymnasieskolans utbud.
– Jag tycker de kan prova på det i alla fall. Via gymnasiet får man ju en chans att vara i verkstaden och titta hur det går till när man svetsar och andra industrijobb. För man har nog fått en ganska fel bild av det från början, säger den sommarjobbande svetsaren Julia Lindh.
Tre sökande till 16 platser
När höstterminen börjar på friskolan Utvecklingscenter i Oxelösund och deras industriprogram så kommer nästan alla svetsbås att stå tomma i lokalerna. I dagsläget har de tre behöriga sökande till 16 platser.
– Jag tror att det finns många orsaker. Dels är industrin fortfarande klassad som ganska smutsig och att det är hårt jobb – och att de skräms av det. Sedan tror jag även att man inte riktigt har nått ut med att man faktiskt kan läsa på högskola, även fast man går ett yrkesprogram, säger Hanna Kantokoski, rektor Utvecklingscenter.
Totalt sökte endast elva elever till industritekniskt program i Nyköping, Trosa och Oxelösunds kommuner.
Brist på framtida personal
På BT-produkter i Mjölby och deras trucktillverkning har 128 elever och studenter från gymnasier och högskolor fått sommarjobba i år, vilket är ett sätt från förtetagets sida att försöka säkra bemanningen för framtiden.
Vad betyder det då att så få börjar på industriprogrammen?
– Det gör att vi inte har någon rekryteringsbas och att de framtida medarbetarna inte har den kompetensen som vi söker, säger Anneli Ericson, HR-chef på BT-products.
Julia stannar inom industrin
Svetsare är i dag ett bristyrke. Företagen slåss formligen om den skara som finns.
Julia Lindh har sommarjobbat i flera år på BT-produkter i Mjölby. Hon tog studenten från industriprogrammet i våras och nu ska det sökas svetsjobb.
– Jag skulle helst vilja stanna kvar på BT, bli fastanställd här. Annars får jag börja söka andra jobb. Men jag kommer stanna kvar inom industrin i alla fall, säger hon.
Nytt industriprogram
Men bara 1,8 procent av gymnasieeleverna i Östergötland har sökt industriprogrammet till hösten. Och utbildningsminister Jan Björklund vill byta ut det nuvarande industritekniska programmet mot ett med högre kunskapskrav och mer teori, med start 2015.
Industrin hyllar det, men flera oroas också av att det kan uppstå ett vakum i utbildningen innan det nya tar vid.
– Det finns ju risk att det inte kommer att vara en enda sökande till det industritekniska programmet nu 2014-2015, beroende på hur snabbt man hinner reformera, säger Elin Hultman, marknadschef för företaget Industrikompetens.