I Sverige finns i dag runt 400 kalla fall och när preskriptionstiden slopades för fyra år sedan var tanken att fler av dessa skulle kunna klaras upp. 

Men med fler brott att lösa ökar också mängden bevismaterial som måste sparas.

Känsliga för temperaturer

– Man behöver ompröva de här materialen med jämna mellanrum. Då kan man se om det har kommit ny teknik som skulle kunna tillföra ny information till de här fallen, som gör att man faktiskt kan lösa dem, säger Liselotte Nielsen Sundberg, biträdande laboratoriechef på SKL.

Den nya enheten skulle fungera som ett förråd dit material från hela landet skulle samlas.

Enligt SKL:s beräkningar behövs en 500 kvadratmeter stor lokal som inretts efter de olika materialens behov.

DNA och andra spår är känsliga för temperaturer och luftfuktighet. Vissa material kan också vara stöldbegärliga, därför kan en särkild säkerhetsavdelning krävas.

Vad det här projektet skulle kosta är inte uträknat än.

Saknas rutiner

Men det är inte alla gamla brott som kommer att kunna lösas, trots att det med dagens teknik hade varit möjligt.

Enligt Rikspolisstyrelsen har det saknats nationella rutiner för lagring av material från brottsplatser.

I vissa av de kalla fallen kan spår från brottsplatser ha blivit liggande i skrivbordslådor eller helt enkelt kastats bort.

– De senaste åren har man börjat uppmärksamma det här och skaffat regler. Så i de fall som inte är så gamla håller det sparade materialet betydligt bättre kvalitet, säger Liselotte Nielsen Sundberg.