Argmentet har hörts flera gånger i debatten. Att man kan införa heltider i kommunerna utan att det behöver kosta något, genom att minska kostnaden för timvikarier.

Modell från Nynäshamn

Alla hänvisar till en utvärdering som gjordes när den här modellen infördes i Nynäshamn. Problemet är att den utvärderingen inte stämmer. Det säger nu forskaren själv till SVT.

– Det stämde första året, men när jag följde upp det senare kunde jag till min förvåning se att det inte höll. Antalet timvikarier minskade inte, säger Paula Liukkonen, ekonomie doktor och docent i företagsekonomi vid Stockholms universitet.

Ändå används det här resonemanget fortfarande av konsulter, politiker och debattörer. I maj i år sade Socialdemokraternas partiledare i Rapport att det inte behöver kosta något för kommunerna att införa heltider.

Reportern frågade då: ”Men om man jobbar 75 procent och går upp till 100 och får en heltidslön, då måste det väl bli dyrare för kommunen?”

– Det beror alldeles på hur de organiserar sig. Det är dyrt i dag också att hålla på ta in och ut folk på sms-anställningar och det ska läras upp nya människor, och det finns ju en kostnad behäftat med det också, svarade Stefan Löfven.

Resonemanget stämmer inte

Enligt forskaren Paula Liukkonen stämmer inte det resonemanget.

Hur tänker du när du hör ett sånt uttalande?

– Ja, och honom har jag haft på utbildning. Och poletten har inte ramlat ner än. Det är väl en kvällskurs som väntar på honom, säger Paula Liukkonen.

Hon säger att hon försöker rätta till missförståndet när man ringer från kommuner och frågar om hennes utvärdering av Nynäshamns-projektet.

– Nynäs-projektet färgar allting. Man tror att man kan få heltiderna att gå ihop genom att minska kostnaderna för timavlönade. Det fungerar det första året. Men efter det första året kommer ju det andra, tredje, fjärde och femte. Och vem är det som betalar då?